Ett säkerhetspolitiskt perspektiv för Exportkreditnämnden

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2778 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

UD2021/ 06934 /06935 Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2778 av Hans Wallmark (M)
Ett säkerhetspolitiskt perspektiv för Exportkreditnämnden, och fråga 2020/21:2785 av Markus Wiechel (SD) Nya omständigheter kring EKN-affär med Belarus

Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen planerar att på något sätt i instruktion, myndighetsdialog eller genom regleringsbrev tillfoga att EKN i sina samlade bedömningar för projekt också ska anlägga ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Markus Wiechel har frågat mig vad det är för nya uppgifter rörande omständigheterna kring affären mellan EKN och belarusiska företag som inkommit och som gjort att beslut om exportkreditgarantin har förändrats, och hur jag ser på detta. Jag besvarar frågorna samlat.

Låt mig inleda med att påminna om EKN:s uppdrag, som är att främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier till svåra marknader. Definitionen av en svår marknad är i regel ett land som idag inte är fullt ut demokratiskt och där det finns brister i respekten för medborgarnas mänskliga rättigheter. Det är just på dessa marknader där det finns höga risker som svenska företag söker en exportkreditgaranti för att minska risken att inte få betalt för sin export.

Historiskt har det i riksdagen funnits ett brett stöd kring att svenska företag ska få detta stöd, och anledningarna till det har varit flera. Dels för att det har främjat vår internationella konkurrenskraft och skapat arbetstillfällen i Sverige. Dels för att svenska företags närvaro gynnat lokalbefolkningen på plats då även de gynnas av en exempelvis utbyggd infrastruktur. Men det handlar också om att svenska företag med sin närvaro i världen ofta sprider värderingar kring hållbarhet, jämställdhet och arbetstagares rättigheter och på så vis är en positiv kraft.

Jag har tidigare i mitt svar på frågorna 2020/21:2679, 2020/21:2691, 2020/21:2694, 2020/21:2698, 2020/21:2717 och 2020/21:2770 redogjort för de höga krav som regeringen ställer på myndigheten vid utfärdande av exportkrediter. De ska, i varje enskild affär, ta hänsyn till de ekonomiska riskerna såväl som de miljömässiga och sociala hållbarhetsriskerna, inklusive mänskliga rättigheter. Myndigheten ska även avstå från affärer om nödvändig information för riskbedömningen inte finns tillgänglig. Möjligheterna att göra affärer med ett land omfattas givetvis av bojkotter, sanktioner och exportförbud av strategiska produkter. På så vis regleras handelsfrämjande idag av utrikespolitiska-och säkerhetspolitiska aspekter, som regel inom ramen för EU-gemensamma beslut. Detta innebär också att myndigheten ska säkerställa att det inte finns något samröre med de personer som finns med på EU:s sanktionslista, samt följa OECD rekommendationer om korruption vid statsstödda exportkrediter och gemensamma förhållningssätt för exportkreditinstitut.

Att utöver detta införa en säkerhetspolitisk granskning i myndighetens instruktion inför varje enskild affär avseende civila produkter skulle betydligt försvåra för svenska exportföretag att konkurrera på lika villkor. Det skulle drabba såväl svenska arbetstillfällen såväl som länderna på plats, då Sverige är ett av de länder som ställer allra högst hållbarhetskrav gällande exportfinansiering. Det vore även ett avsteg från den gemensamma handelspolitiken inom EU.

Det innebär inte att det säkerhetspolitiska perspektivet inte är omhändertaget. I Sverige finns en lång tradition att våra handels, utrikes-och säkerhetspolitik kompletterar varandra väl och verkar parallellt såväl nationellt, inom EU som globalt.

Vad gäller Belarus tillämpas en rad befintliga säkerhets- och handelspolitiska instrument som idag begränsar exporten, så som exempelvis sanktioner och ett exportförbud av vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck. Sverige och EU har varit tydliga i sitt fördömande kring det förfuskade presidentvalet och bristen på respekt för mänskliga rättigheter.

Vad gäller Wiechels fråga skickade den belarusiska oppositionen i mars 2021 brev både till utrikesministern och till EKN där de riktade kritik mot den affär där EKN ställt ut en villkorad offert om lånegaranti. Breven som inkom till UD delgavs omedelbart myndigheten. I breven framfördes bl.a. att ILO:s riktlinjer inte efterföljdes och att anställda vid energibolagen i Belarus diskriminerades på olika sätt på grund av sina politiska åsikter. Som myndigheten informerade riksdagen om under näringsutskottets sammanträde 4 maj valde myndigheten då att avvakta med att ställa ut den villkorade garantin i väntan på ytterligare analys.

Stockholm den 19 maj 2021

Anna Hallberg