Ett starkt näringsliv med kompetenta medarbetare

Svar på skriftlig fråga 2021/22:961 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

U2022/00490 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:961 av Margareta Cederfelt (M)
Ett starkt näringsliv med kompetenta medarbetare

Margareta Cederfelt har frågat utbildningsministern Anna Ekström vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att öka antalet studenter på gymnasieskolans yrkesutbildningar, samt att andelen studenter som avslutar utbildningarna med godkända betyg ökar och att näringslivets behov av gymnasieutbildade medarbetare därmed tillgodoses.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag delar fullt ut frågeställarens uppfattning att det är angeläget att ge arbetsgivare bättre förutsättningar att rekrytera gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Inom både offentlig och privat sektor är tillgången till rätt kompetens en förutsättning för tillväxt, jobb och välfärd i hela landet. Klimatomställningen och digitaliseringen kräver också att arbetsgivare har tillgång till rätt utbildad arbetskraft.

För regeringen är kompetensförsörjning en central fråga och regeringen har därför lämnat förslag för att göra yrkesprogrammen mer attraktiva och bereder också andra förslag för att stärka landets kompetensförsörjning.

Den 1 februari 2022 överlämnade regeringen lagförslag till riksdagen som innebär att alla yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå (propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram, prop. 2021/22:94). Förslaget har starkt stöd av bl.a. arbetsmarknadens parter och stöd av företrädare för Sveriges elever och regeringen bedömer att förslaget kan stärka yrkesprogrammens attraktionskraft och därmed också gynna kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen lade fram ett liknande förslag på riksdagens bord våren 2018 som tyvärr röstades ner av allianspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Jag hoppas att det sedan dess har vuxit fram en större insikt om vikten av den här reformen för yrkesutbildningens attraktivitet och betydelse för företagens kompetensförsörjning och för elevers etablering på arbetsmarknaden.

Vidare har regeringen den 27 januari 2022 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (U2022/00419). Remissen innehåller bl.a. förslag om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering, dimensionering och erbjudande av utbildningar inom gymnasieskolan och yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning samt att kommuner ska samverka för ett ändamålsenligt utbildningsutbud. I remissen bedömer regeringen att Statens skolverk bör få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Även dessa förslag har stöd av bl.a. arbetsmarknadens parter och syftar sammantaget till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

När det gäller frågan om genomströmning i gymnasieskolan har regeringen den 8 april 2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (dir. 2021:23). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur s.k. yrkespaket används inom introduktionsprogrammen och, om så bedöms lämpligt, föreslå hur användningen av yrkespaketen inom ett eller flera introduktionsprogram kan utvecklas för att skapa utbildningar av hög kvalitet och med hög relevans för arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2022

Stockholm den 9 februari 2022

Lina Axelsson Kihlblom