Till innehåll på sidan

EU:s gemensamma mål inom förskoleverksamheten

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2145 besvarad av Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:2145 av Sofia Damm (KD) EU:s gemensamma mål inom förskoleverksamheten

Sofia Damm har frågat mig frågan hur jag ser på riskerna att mål på EU-nivå för tillgång till barnomsorg riskerar att förflytta befogenheterna och självbestämmandet från svenska familjer till EU.

EU-gemensamma målsättningar för barnomsorg inte någon nyhet. Redan 2002 antogs de så kallade Barcelonamålen som bland annat innebär att minst 90 % av barn från tre år fram till skolålder ska ges tillgång till barnomsorg. I ramverket Utbildning 2020, som väglett EU-samarbetet på utbildningsområdet fram till 2020, finns en målsättning om att 95 % av barn över fyra år ska ha tillgång till förskola. Målen har sedan dess följts upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen. De gemensamma målsättningarna har inte inneburit en förändring av EU:s befogenheter på området.

Tillgång till barnomsorg är en förutsättning för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande och sysselsättningen i stort. Regeringen anser därför att det är bra att ökad tillgång till barnomsorg lyfts fram i handlingsplanen för genomförandet av den sociala pelaren i syfte att underlätta människors möjlighet att kombinera arbete och privatliv.

Att vilja mer, och bättre, för människor i Sverige och i EU innebär inte att detta behöver styras från Bryssel, genom att förflytta befogenheter eller genom EU-lagstiftning. Vad vi i stället kan göra är att i viktiga delar försöker dra åt samma håll – genom att sätta upp gemensamma mål, genom att jämföra oss med varandra, genom att dela goda exempel, och genom att arbeta med rekommendationer. Det är sedan upp till medlemsstaterna att anpassa och genomföra dessa efter sina nationella förutsättningar Pelaren för sociala rättigheter är ett bra verktyg för detta eftersom den främst ska genomföras genom erfarenhetsutbyte och samordning och inte genom lagstiftning. Sverige har sedan 2002 konsekvent uppnått Barcelonamålet om tillgång till barnomsorg. Utvecklingen i andra medlemsstater är positiv, flera, såsom Frankrike, Spanien och Portugal har idag nått upp till målen om barnomsorg, medan flera länder fortfarande har en bit kvar. Därför anser regeringen att en ambitionshöjning till ett mål om 96 % vore lämpligt.

Den sociala pelaren ger inte EU några nya befogenheter, vare sig det gäller barnomsorg eller förskoleverksamhet. Ökad tillgång till barnomsorg stärker snarare familjers möjligheter att fatta självständiga beslut om hur de ska fördela arbete och privatliv.

Skriftlig fråga 2020/21:2145 av Sofia Damm (KD) (Besvarad 2021-03-10)

Fråga 2020/21:2145 EU:s gemensamma mål inom förskoleverksamheten

av Sofia Damm (KD)

till Statsrådet Hans Dahlgren (S)

 

Sedan pelaren för sociala rättigheter antogs i Göteborg 2017 har EU rört sig alltmer in på socialpolitiska frågor. En i raden av förslag och mål innebär att till 2030 ska minst 96 procent av alla barn gå på förskola vid tre års ålder. I en TT-intervju har EU-ministern uttryckt att det är positivt att EU lyfter förskoleverksamheten.

Från Kristdemokraterna ser vi positivt på att medlemsländer erbjuder förskola till rimlig kostnad, likt svensk modell, men vi menar att detta ligger utanför EU:s befogenheter och att det är upp till varje familj att avgöra huruvida deras barn ska gå i förskola eller ej, och det bör således inte styras av mål.

Kristdemokraterna varnade upprepade gånger också för att den sociala pelaren skulle leda till förslag om minimilöner. Svaret från svenska regeringen har varit att EU:s fördrag uttryckligen anger att lönesättning är nationell kompetens. Men sedan i höstas finns det, trots detta, ett skarpt förslag från EU-kommissionen om minimilöner.

När EU-ministern välkomnar EU-intresse för frågor som förskola får man lätt intrycket av att regeringen inte dragit någon som helst slutsats av turerna inför förslaget om minimilöner. Mål, samordning och koordinering blir i nästa steg lätt lagstiftning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

 

Hur ser statsrådet på riskerna att mål likt detta riskerar att förflytta befogenheterna och självbestämmandet från svenska familjer till EU?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.