EU:s investeringsavtal med Folkrepubliken Kina

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2331 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på frågorna 2020/21:2352 av Björn Söder (SD), Kinas bojkott av svenska företag, 2020/21:2331 av Hans Wallmark (M) EU:s investeringsavtal med Folkrepubliken Kina, och 2020/21:2329 av Hans Wallmark (M), Varor från Xinjiang

Björn Söder har frågat mig om jag kommer att vidta några särskilda åtgärder mot kinesiska företag och deras möjligheter att verka i Sverige som en konsekvens av att man i Kina nu inleder en bojkott av ett svenskt företag som står upp för mänskliga rättigheter. Hans Wallmark har frågat mig om Folkrepubliken Kinas agerande, nu senast med orkestrerade attacker mot H&M, på något sätt påverkar den svenska regeringens hållning till det investeringsavtal som EU förhandlat fram. Hans Wallmark har också frågat Ann Linde om den svenska regeringen avser verka för ett system inom EU där det framgår att varor från Folkrepubliken Kina kommer från Xinjiang och därmed kan vara producerade genom tvångsarbetskraft. Frågan har överlämnats till mig. Jag besvarar samtliga frågor gemensamt.

Regeringen ser mycket allvarligt på situationen för de mänskliga rättigheterna i Xinjiang. Både Sverige och EU har vid flertalet tillfällen uttryckt oro över situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, till exempel vid möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Jag vill också påminna om att EU:s ministerråd den 22 mars fattade beslut om sanktioner mot fyra personer och en enhet med anledning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang.

Regeringen har tagit del av information om att flera internationella företag som har meddelat att de inte köper bomull från Xinjiang omnämns på digitala plattformar och i medier i Kina, däribland H&M, samt att H&M har blockerats på ett antal försäljningssajter.

Det är uppenbart att det idag och tidigare har funnits utmaningar i världshandeln. Regeringen anser att svenska företag har ett ansvar att agera hållbart och ansvarsfullt oavsett vilket land som de verkar i.

Regeringen lägger stor vikt vid arbetet med hållbart företagande och mänskliga rättigheter och för en aktiv dialog med företag, fackföreningar, arbetsgivarrepresentanter, civilsamhället och näringslivsorganisationer. I 2019 års plattform för internationellt hållbart företagande som har framtagits i dialog med det svenska näringslivet, har regeringen uttryckt en tydlig förväntan på att svenska företag agerar hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptionsbekämpning. Svenska företag måste också ta ansvar för att deras globala värdekedjor inte orsakar, bidrar eller är kopplade till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenska företag tar ett stort ansvar i detta hänseende och det är viktigt att de företag som står upp för hållbart företagande inte bestraffas. Sverige har sedan flera år ett CSR-center i Kina som utgör en plattform för information och utbyte om hållbart företagande.

Men för att stärka de mänskliga rättigheterna behövs gemensamma regler på EU-nivå. Därför tar regeringen en aktiv roll i EU för att det på EU-nivå tas fram bindande regler för tillbörlig aktsamhet (due diligence) för mänskliga rättigheter och miljö i globala leverantörskedjor En lagstiftning på EU-nivå får större effekt än en nationell lagstiftning och underlättar för företagen att uppfylla de villkor som ställs eftersom de blir gemensamma för hela EU:s marknad. Regeringen avser verka för ett EU regelverk med god uppföljning inklusive mekanismer för gottgörelse.

För många produkter saknas det idag krav på märkning av ursprung och i den mån sådana krav finns tar de sikte på i vilket land de är tillverkade. Många produkter tillverkas som bekant också i långa värdekedjor och det är i sig en komplicerad process att bestämma bara från vilket land en vara har sitt ursprung, till exempel ur tullhänseende. Ett system för att avgöra från vilken del av ett land en vara har sitt ursprung vore än mer komplicerat.

Regeringen har välkomnat principöverenskommelsen om ett investeringsavtal mellan EU och Kina. Avtalet utgör ett viktigt framsteg för ett ökat marknadstillträde, för en mer jämn spelplan och för främjandet av hållbarhetsfrågor och mänskliga rättigheter och är ett bidrag till en fungerande global handelsordning. Avtalet i sig innebär också nya verktyg för granskning och uppföljning, bland annat vad gäller arbetstagaresrättigheter i Kina. Samtidigt kommer detta avtal inte att förändra Kina i grunden. EU:s ansträngningar att påverka Kina i riktning mot ökad öppenhet, regelbaserade marknadsvillkor, hållbar utveckling och en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna måste därför fortsatt bedrivas med kraft inom ramen för internationell rätt och bredden av våra relationer med Kina. Det är också viktigt att vi är många aktörer som tillsammans hjälps åt och verkar brett för att uppnå detta.

Regeringens Kina-politik, som beskrivs i skrivelsen till riksdagen Arbetet i frågor som rör Kina, ligger fast. Regeringen bejakar en bred dialog och utbyten med Kina på flera områden baserat på EU-gemensamma principer och värderingar, inte minst kring handel och kring globala utmaningar som klimatförändringarna. Regeringen kommer fortsätta att lyfta hur vi ser på situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, i offentliga sammanhang och i möten med kinesiska företrädare.

Stockholm den 7 april 2021

Anna Hallberg