Fastighetsförsäkringar
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1306 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2017/18:1306 av Caroline Szyber (KD)
Fastighetsförsäkringar
Caroline Szyber har frågat mig om jag tänker ta några lagstiftningsalternativ eller vidta någon annan åtgärd för att främja fastighetsägares möjlighet att teckna försäkring för boende för nyanlända.
Kommunerna är enligt bosättningslagen skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen men lagen reglerar inte vilka boendeformer som ska erbjudas. Att kommunen hyr bostäder som i sin tur hyrs ut till nyanlända är ett av flera sätt kommunerna använder för att tillgängliggöra bostäder för lagens målgrupp. Att kommunerna behöver hyra bostäder för att följa lagstiftning är inte unikt för bosättningslagen. Sådana lösningar kan t.ex. även gälla för personer som behöver stöd till boende inom ramen för kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen.
I diskrimineringslagen (2008:567) regleras förbudet mot diskriminering på grund av bl.a. etnisk tillhörighet. Bestämmelserna omfattar den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster och bostäder till allmänheten. I detta ingår tillhandahållande av försäkringstjänster. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som har tillsyn över att lagen följs.
Denna lagreglering är det verktyg som finns för att förhindra diskriminering. Vad regeringen erfar är den situation som beskrivs inte rättsligt prövad. Om det skulle vara så att försäkringsbolagen agerar osakligt och nyanlända diskrimineras som försäkringskollektiv är det naturligtvis allvarligt. Jag följer frågan noggrant.
Stockholm den 23 maj 2018
Heléne Fritzon
Skriftlig fråga 2017/18:1306 av Caroline Szyber (KD) (Besvarad 2018-05-16)
Fråga 2017/18:1306 Fastighetsförsäkringar
av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I samband med att anvisningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 blev alla kommuner skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. För många kommuner innebar uppgiften att tillhandahålla bostäder åt nyanlända en stor utmaning och påfrestning med tanke på utbudet av lediga bostäder. Tack vare att privata fastighetsägare har upplåtit utrymme i bostäder har förutsättningarna när det gäller att klara uppdraget förbättrats. I vissa kommuner, särskilt på landsbygden, har man aktivt och framgångsrikt bedrivit uppsökande verksamhet gentemot fastighetsägare för att finna platser i exempelvis extrabostäder och sommarstugor i syfte att utöka bostadsbeståndet. På så sätt har 10 000-tals fastighetsägare tillhandahållit bostäder till nyanlända i Sverige.
Nu har fastighetsägare som hyr ut till kommuner fått besked från sina försäkringsbolag om att deras fastighetsförsäkring antingen sägs upp eller att premien kraftigt ökat. Orsaken till försäkringsbolagens förändringar är att det föreligger misstanke om att fastighetsägarna hyr ut bostäder där ensamkommande eller nyanlända förväntas bo. Det hänvisas till en överenskommelse mellan försäkringsbolagen där förhöjd brandrisk anges som orsak till att neka fastighetsägarna försäkring.
På flyktinganläggningar har det vid flera tillfällen uppkommit bränder, antingen till följd av oaktsamhet eller genom att hatgrupper har anlagt dem. Försäkringsbolagens besked väcker en rad frågor, exempelvis om nyanländas status som försäkringssubjekt och om gränslandet för diskrimineringsgrund.
För fastighetsägarna medför försäkringsbolagens besked att de tvingas välja mellan att hyra ut bostäder oförsäkrade eller att vägra hyra ut bostäder och därmed begå kontraktsbrott gentemot kommunen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon följande:
Tänker statsrådet ta några lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att främja fastighetsägares möjligheter att teckna försäkring för boende för nyanlända?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.