Till innehåll på sidan

Fler i arbete och ökad självförsörjning

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1463 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2021/22:1463 av Katarina Brännström (M) om fler i arbete och ökad självförsörjning och på fråga 2021/22:1467 av Lars Beckman (M) om bidrag kontra egenförsörjning

Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler ska komma i arbete och därmed försörja sig själva och Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att i närtid få personer att gå från bidrag till egenförsörjning.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att vända på varje sten för att bryta segregationen och knäcka långtidsarbetslösheten. Vi ska inte ha grupper av människor som långvarigt står utanför arbetsmarknaden. Fler behöver komma i arbete och klara sin försörjning. Under det senaste året har arbetslösheten sjunkit snabbt och fler har kommit ut i arbete och egen försörjning.

Även långtidsarbetslösheten har sjunkit den senaste tiden, men ligger fortsatt kvar på en för hög nivå. Skillnaden i långtidsarbetslöshet är fortsatt stor mellan inrikes- och utrikes födda och särskilt utrikes födda kvinnor behöver komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning. Regeringen fortsätter därför att vidta åtgärder för att fler ska komma i arbete och klara sin försörjning.

Regeringen har gjort kraftiga satsningar inom arbetsmarknadspolitiken under de senaste åren. Under 2021 och 2022 har medel tillförts för att fler ska kunna anvisas till matchningstjänsten Rusta och matcha, bland annat för att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet.

Många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har därför de senaste åren i regleringsbrevet haft som mål att öka övergångarna från arbetslöshet till reguljär utbildning. För att öka övergångarna till utbildning bland arbetssökande har regeringen utvidgat möjligheterna för arbetssökande att studera med bibehållen ekonomisk ersättning när det är motiverat för att kunna få ett jobb. I juni 2021 utökades också möjligheten att deltidsstudera parallellt med deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin från sex till tolv månader.

Regeringen har också gjort en betydande utbyggnad av kunskapslyftet som bland annat innebär att människor ges chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning eller vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter. Inom ramen för kunskapslyftet har regeringen under perioden 2014–2022 tillfört medel som totalt beräknas motsvara nästan 160 000 utbildningsplatser inom komvux, folkhögskolan, högskolan och yrkeshögskolan.

Regeringen har dessutom under de senaste åren tillfört medel till arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen arbetar även för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag, under första halvåret 2022.

Under 2022 avser regeringen att tillsätta en utredning som ska se över möjligheterna att införa en aktivitetsplikt inom det ekonomiska biståndet (se prop. 2021/22:99 s. 174). En ytterligare utredning avses tillsättas under 2022 om bland annat drivkraft till arbete inom det ekonomiska biståndet samt vissa aspekter av en bred bidragsöversyn som rör ekonomiskt bistånd i enlighet med riksdagens beslutade budget för 2022 (se bet. 2021/22:FiU1 s.70 och rskr. 2021/22:46).

Det finns för närvarande inte något vedertaget mått på självförsörjning. En individ kan ha ett arbete utan att ha tillräcklig försörjning. Det finns även situationer där den enskilde kan ha tillräcklig försörjning utan att arbeta, exempelvis som studerande eller föräldraledig.

Ett sätt att mäta självförsörjningsgraden är behovet av ekonomiskt bistånd hos befolkningen. År 2020 var det femte året i rad som antalet hushåll i Sverige som får ekonomiskt bistånd minskade. Preliminära uppgifter för 2021 visar att trenden tenderar att hålla i sig.

Vi kan konstatera att Sverige fortfarande med god marginal har det högsta arbetskraftsdeltagandet inom EU. Även sysselsättningsgraden är fortsatt bland de högsta i EU. Bara Nederländerna har en större andel av befolkningen som arbetar.

Stockholm den 27 april 2022

Eva Nordmark

Skriftlig fråga 2021/22:1463 av Katarina Brännström (M) (Besvarad 2022-04-19)

Fråga 2021/22:1463 Fler i arbete och ökad självförsörjning

av Katarina Brännström (M)

till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

 

Sverige har den fjärde högsta arbetslösheten i EU, och varannan invandrare i Sverige kan inte försörja sig själv. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar handlar det om 1,3 miljoner vuxna som inte försörjer sig, och det är endast 4 miljoner invånare som försörjer sig själva och därmed också många andra via skattsedeln.

Att ha sysselsättning som mål räcker inte då det endast krävs någon timme i veckan för den statistiken. För ett år sedan startade regeringen intensivåret, där målet var att nyanlända snabbt skulle få ett jobb, men det har inte hjälpt upp statistiken. Det behövs kraftfulla åtgärder.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler ska komma i arbete och därmed försörja sig själva?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.