Förslaget om höjt lönegolv
Svar på skriftlig fråga 2023/24:661 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:661 Förslaget om höjt lönegolv
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2023/24:661 av Martina Johansson (C)
Förslaget om höjt lönegolv
Martina Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att företagare inom besöksnäringen i Sörmland inte ska behöva avsluta sin verksamhet och öka arbetslösheten på grund av förslaget om höjt lönegolv.
Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. För att vi ska kunna ha framgångsrika företag krävs att vi säkrar kompetens från Sverige, EU och tredje land. Sverige har dock under lång tid haft en stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer, samtidigt som vi har en hög arbetslöshet bland de som redan bor här.
För att sätta frågan i proportion uppgick antalet sysselsatta i Sverige år 2022 till ungefär 5 197 000 och antalet arbetslösa till 419 000. I oktober 2023 fanns det ungefär 21 600 personer med ett gällande arbetstillstånd (efter förstagångsansökan), vilket motsvarar 0,4 procent av alla anställda i Sverige och berör ungefär 1,6 procent av alla företag i Sverige.
För att säkra kompetensförsörjningen är det viktigt att den stora grupp som står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete. Regeringen går därför fram med reformer som kvalificering till välfärden och bidragstak. I arbetsförmedlingens uppdrag för 2023 ingår också att förbättra den geografiska rörligheten bland arbetssökande utifrån arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov.
Det är också viktigt att arbetskraftsinvandringen från tredje land balanseras om. Fokus flyttas således från en stor arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken, där behovet av sådan arbetskraft i stället kan fyllas av personer som redan finns här, till kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, där kompetens saknas i Sverige.
Regeringen ser naturligtvis allvarligt på risken för kompetensbrist inom vissa yrken. Bristen på arbetskraft i Sverige varierar och arbetsgivarna efterfrågar olika kompetenser i olika delar av landet. Den utredning som nyligen presenterade sina resultat föreslår att ett bristyrke även kan kopplas till en viss del av landet. Det kan bidra till att personer som kommer till Sverige för att arbeta gör det i den del av landet där bristen på arbetskraft är som störst.
Det är därtill viktigt att alla som kommer till Sverige för att arbeta har goda arbetsvillkor, och ett högre inkomstkrav kan bidra till att säkerställa det. Möjligheten att göra undantag för vissa yrkesgrupper är en central del av förslaget som regeringen naturligtvis kommer att analysera noga.
Utredningens förslag har nu remitterats och jag ser fram emot att ta emot synpunkter från remissinstanserna. Regeringen kommer att granska förslagen noggrant och därefter återkomma med sitt förslag.
Stockholm den 6 mars 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2023/24:661 av Martina Johansson (C) (Besvarad 2024-02-26)
Fråga 2023/24:661 Förslaget om höjt lönegolv
av Martina Johansson (C)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
En utredning är nu presenterad för att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Dessutom föreslås att regeringen ska besluta om vilka yrkesgrupper som ska få arbetskraftsinvandra till Sverige. Detta är att gå tillbaka till en modell där de som är långt från verkligheten ska fatta beslut om det som är vardag och verklighet för företagare.
Sörmland är ett län med mycket besöksnäring. Många företag är beroende av att få anställa medarbetare från andra länder än Sverige och EU för att kunna bidra till svensk tillväxt genom att erbjuda kultur, upplevelse, mat och boende i länet.
Lönerna är inte i närheten av dem som regeringen nu går fram med, utan om beslutet genomförs kommer företagare i Sörmland inte att kunna rekrytera och därmed inte kunna erbjuda andra personer arbete i sommar. Resultatet blir företag som måste lägga ned sin verksamhet och fler människor som blir arbetslösa i Sverige. Vi måste också komma ihåg att många besöksföretagare verkar på landsbygden och därmed genererar underlag till förskola, skola och framför allt service i form av mataffärer.
Med ett lönegolv riskerar landsbygden att utarmas ytterligare, och det av en regering som säger sig värna landsbygden.
Siffror visar att företagare i Sörmland redan i dag misslyckas att rekrytera i 32 procent av tillfällena. Ett lönegolv skulle öka den siffran ytterligare.
Nedan följer citat från Svenskt näringsliv i Sörmlands kommentarer på förslaget om höjt lönegolv och prövning av regeringen om vilka arbeten som kan få undantag och finnas i Sverige.
”Ett statligt lönegolv strider mot den svenska lönebildningsmodellen. Det är fack och arbetsgivare som förhandlar löner i kollektivavtal. Staten ska inte lägga sig i lönebildningen och ska heller inte avgöra vem som får anställas i enskilda företag.”
”Att återinföra ett förlegat system med myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning där staten överprövar arbetsgivarens behov är ingen bra idé. Dessutom med tillägget att regeringen ska ha sista ordet kring vilka yrkesgrupper som ska undantas. Det betyder i princip att regeringen inför en politisk arbetsmarknadsprövning. Rätten att bedöma behov av kompetens flyttas från företagen till staten.”
”Det svenska näringslivets kompetensförsörjning kommer att drabbas. Företag har redan idag svårt att hitta rätt kompetens. Det är därför helt fel att politiken gör det ännu svårare genom att begränsa tillgången på utländsk arbetskraft till näringslivet.”
”Arbetskraftsinvandring gagnar många svenska företag och den svenska välfärden. Under 2022 bidrog arbetskraftsinvandringen med 43 miljarder till BNP och ökade skatteintäkter med 14 miljarder kronor. Studier visar också att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler medarbetare.”
”Det råder redan en utbredd arbetskraftsbrist i vår region. Förslaget om lönegolv och politisk arbetsmarknadsprövning gör det ännu svårare att klara den lokala kompetensförsörjningen och klimatomställningen, men även livsmedelsproduktionen och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.”
”Missbruk ska motverkas men förslaget om ett lönegolv är inte en effektiv åtgärd.”
Min fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard är följande:
Vad avser statsrådet att göra för att motverka att företagare inom besöksnäringen i Sörmland inte ska behöva avsluta sin verksamhet och öka arbetslösheten i ett län som redan hör till de län med Sveriges högsta andel arbetslösa på grund av förslaget om höjt lönegolv?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.