Hanteringen av råttor i stadsmiljön
Svar på skriftlig fråga 2023/24:84 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:84 av Martin Westmont (SD) Hanteringen av råttor i stadsmiljön
Martin Westmont har frågat mig vilka åtgärder jag förespråkar för att bekämpa och få ned populationen av råttor i våra stadsmiljöer, och om jag ser att det skulle vara aktuellt att se över reglerna kring användningen av råttgift som en åtgärd i bekämpningen av råttor.
För att bekämpa råttor krävs det ett brett angreppsätt, där flera olika åtgärder behöver övervägas. Det kan handla om att förebygga problemen genom att till exempel minska mängden skräp och förändra miljön där råttorna förekommer, att sätta ut fällor och i sista hand använda sig av gift.
Flera av bekämpningsmedlen mot råttor innehåller ämnen som är antikoagulerande. Dessa ämnen är hälsofarliga för människor, och ackumuleras också i miljön. Man har vid tidigare övervakning hittat rester av denna typ av verksamma ämnen i vilda djur som exempelvis räv och rovfågel.
Godkännandet av råttmedel regleras i en EU-förordning. Flera av de verksamma ämnena kommer att på nytt utvärderas inom EU de närmsta åren. På nationell nivå är det Kemikalieinspektionen som prövar ansökningar om godkännande för råttgift, i enlighet med EU-reglerna.
Endast godkända råttgift får användas i Sverige, och det finns idag flera olika råttgifter godkända. Hur dessa medel får användas är reglerat och begränsat, för att minska riskerna för människa och miljö. Yrkesmässig användning är tillåten, och för de flesta medlen krävs också ett särskilt tillstånd.
Stockholm den 11 oktober 2023
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2023/24:84 av Martin Westmont (SD) (Besvarad 2023-10-05)
Fråga 2023/24:84 Hanteringen av råttor i stadsmiljön
av Martin Westmont (SD)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Antalet råttor i stadsmiljön har senaste tiden ökat och blir alltmer ett växande problem. Råttor kan i vissa fall sprida virus och bakterier som salmonella till människor. Fastighetsägaren är ansvarig för bekämpningen av skadedjuren. Råttgift har tidigare varit ett sätt att hålla nere råttpopulationen, men användningen av råttgift har kraftigt minskat då olika restriktioner av användningen av råttgift har införts av miljöskäl och för att andra djur riskerade att få i sig giftet.
I brist på möjligheter att använda råttgift använder allt fler råttfällor. De mest effektiva fällorna är dyra, och inte alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har råd med en sådan investering. Då vi ser att råttpopulationen ökar i vissa stadsmiljöer ser vi att användningen av råttfällor inte är en tillräcklig åtgärd för att hålla nere antalet råttor.
Råttorna huserar ofta i avloppsledningar, och bekämpningen av råttor under mark kan förbättras. Ytterligare problematik ser vi när översvämningar sker då en mängd råttor tvingas upp ovanför mark, vilket ökar sannolikheten att råttorna sprider sjukdomar till människor och andra djur. Råttor i stadsmiljön är med andra ord ett växande problem ur hälsosynpunkt, och utan verkningsfulla åtgärder kommer vi att se en råttpopulation som ökar än mer.
Med bakgrund av denna utveckling vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari följande:
Vilka åtgärder förespråkar statsrådet för att bekämpa och få ned populationen av råttor i våra stadsmiljöer, och ser statsrådet att det skulle vara aktuellt att se över reglerna kring användningen av råttgift som en åtgärd i bekämpningen av råttor?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.