Hudcancer
Svar på skriftlig fråga 2022/23:891 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:891 av Yasmine Bladelius (S)
Hudcancer
Yasmine Bladelius har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stoppa den negativa utvecklingen med ett markant ökat antal fall av hudcancer i Sverige, och vad jag tänker göra åt de långa väntetiderna inom cancervården.
Cancervården i Sverige är högt rankad i internationella jämförelser och Sverige har för närvarande en av de högsta siffrorna i EU när det gäller överlevnad i cancer. Samtidigt krävs förbättring och regeringen har därför 2023 avsatt 625 miljoner kronor för att ytterligare utveckla och förbättra cancervården. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har också i Tidöavtalet slagit fast att cancervården och barncancervården ytterligare ska utvecklas och förbättras.
Som ett led i detta arbete har regeringen initierat en uppdatering av den nationella cancerstrategin. Uppdateringen kommer ta ett helhetsgrepp om cancervården och dess utmaningar, så som väntetider och ojämlikheter över landet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att ta fram en lägesbild över den nationella cancerstrategin för att bland annat tydliggöra dess styrkor och utvecklingsbehov samt identifiera om det finns omvärldsfaktorer som bör föranleda ändringar av den.
Genom ett uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten att förebygga hudcancer ska myndigheten ge råd och rekommendationer om vikten av att skydda sig mot exponeringen för UV-strålning och hur exponeringen kan minskas. I uppdraget ingår även att skapa en samordning av insatser och kommunikation av det förebyggande arbetet mot hudcancer på nationell, regional och lokal nivå med berörda myndigheter, kommuner och övriga aktörer. Under 2023 får Strålsäkerhetsmyndigheten använda 1500 000 kronor för uppdraget.
Införandet av standardiserade vårdförlopp, förkortat SVF, i den svenska cancervården inleddes 2015. Syftet med SVF är att minska onödig väntan och oro hos patienten samt motverka ojämlikheter. I överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) om cancervården 2023 finns fortsatta prestationsbaserade krav på regionerna för deras arbete med SVF. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regionernas arbete med SVF enligt överenskommelsen.
Tillgängligheten i cancervården är också beroende av tillgängligheten i vården i stort. För att öka tillgängligheten i vården gav regeringen i februari 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Regeringen har beräknat 2 miljarder kronor per år i tre år för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet. Socialstyrelsen har även ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, liksom att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering. Regeringen avsätter även 3 miljarder årligen för att stödja regionernas arbete med att korta väntetider och vårdköer.
Stockholm den 16 augusti 2023
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2022/23:891 av Yasmine Bladelius (S) (Besvarad 2023-08-02)
Fråga 2022/23:891 Hudcancer
av Yasmine Bladelius (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Antalet fall av hudcancer ökar markant i Sverige, och utvecklingen går åt fel håll. Cancerformen malignt melanom har ökat med nära 40 procent de senaste tio åren, och andra typer av hudcancer har ökat med nästan 60 procent. Tillsammans med de långa väntetiderna i cancervården är detta naturligtvis oerhört allvarligt.
I södra Sverige, där jag bor, har antalet som drabbats av malignt melanom tredubblats sedan 2005. En rapport från Regionalt cancercentrum syd visar på siffror som pekar mot en ytterligare fördubbling av antalet insjuknade fram till 2034 om trenden håller i sig.
Vi vet sedan tidigare att den största riskfaktorn för melanom och andra hudcancerformer är att utsättas för UV-ljus från sol eller solarier. Närmare 90 procent av alla fall av hudmelanom kan härledas till UV-exponering. Det står med andra ord alldeles klart att vi borde göra mer för att färre utsätts eller utsätter sig för skadlig UV-exponering.
I rapporten uppges vidare att en möjlig åtgärd för att förebygga fler fall vore ett totalförbud mot kosmetiska solarier, då det finns en koppling mellan melanom och frekvent solariesolning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stoppa den negativa utvecklingen med ett markant ökat antal fall av hudcancer i Sverige, och vad tänker statsrådet göra åt de långa väntetiderna inom cancervården?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.