Implementering av plattformsdirektivet i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2023/24:941 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:941 Implementering av plattformsdirektivet i Sverige
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2023/24:941 av Ciczie Weidby (V)
Implementering av plattformsdirektivet i Sverige
Ciczie Weidby har frågat mig på vilket sätt jag anser att plattformsdirektivet ska implementeras i Sverige för att säkerställa att arbetsgivaransvaret kopplas till plattformsföretagen och inte förblir knutet till egenanställningsföretag eller workforce management-företag.
För närvarande pågår juristlingvistgranskning av plattformsdirektivet. Direktivet är ännu inte formellt antaget i samtliga språkversioner av Europaparlamentet och rådet. Det formella antagandet är en förutsättning för ett genomförande i medlemsstaterna och formerna för hur det ska gå till i Sverige är en fråga som behöver beredas närmare inom Regeringskansliet efter ett formellt antagande. Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och den kommer vara en central utgångspunkt vid ett genomförande.
Stockholm den 5 juni 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2023/24:941 av Ciczie Weidby (V) (Besvarad 2024-05-28)
Fråga 2023/24:941 Implementering av plattformsdirektivet i Sverige
av Ciczie Weidby (V)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Under 2021 påbörjades förhandlingar om det så kallade plattformsdirektivet – EU:s försök att reglera gigarbete inom unionen. En central del av direktivet är den så kallade anställningspresumtionen som syftar till att omklassificera plattformsarbetarna från ”egenföretagare” eller egenanställda till arbetstagare/anställda och därigenom tvinga plattformsföretagen att ta sitt arbetsgivaransvar. I den ursprungliga versionen av direktivförslaget skulle plattformsarbetarna omklassificeras till arbetstagare/anställda om de uppfyllde två av fem kriterier, till exempel om plattformen kontrollerar tilldelning av arbetsuppgifter eller övervakar arbetet. Kriterierna som fastställdes i direktivförslaget skulle omfatta alla EU-länder. Under förhandlingsprocessen har direktivet successivt urvattnats.
I den slutgiltiga versionen av direktivet, som antogs av EU-parlamentet i april 2024, är de gemensamma kriterierna borttagna. Enligt det antagna direktivet ska anställningspresumtionen i stället införas i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal och praxis. Det är således upp till de enskilda medlemsstaterna att, inom ramen för ländernas respektive arbetsmarknadsmodell, definiera arbetstagarbegreppet och därmed huruvida plattformsarbetare ska klassificeras som arbetstagare/anställda. Medlemsstaterna har nu två år på sig att implementera plattformsdirektivet på nationell nivå.
Enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen har arbetsmarknadens parter huvudansvar för att reglera arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. Villkoren fastställs i kollektivavtal. För att kunna teckna kollektivavtal krävs två parter: fack och arbetsgivare. De fackliga organisationerna företräder arbetstagarna, som säljer sin arbetskraft; arbetsgivarorganisationerna företräder arbetsgivarna, som köper arbetskraft och leder och fördelar arbetet.
Enligt gällande svensk lagstiftning och praxis betraktas inte plattformsföretagen som arbetsgivare. Plattformsarbetarna betraktas inte heller som anställda hos plattformsföretagen, utan de anses vara anställda av antingen så kallade egenanställningsföretag eller så kallade workforce management-företag. Detta har slagits fast i ett flertal domar i såväl AD som förvaltningsrätten. (Se AD 2022 nr 45, Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 12902–22 med flera.)
Egenanställningsföretag och workforce management-företag saknar per definition makt och inflytande över plattformsarbetarnas arbete – dessa företag fungerar endast som bulvaner åt plattformsföretagen. Egenanställningsföretag och workforce management-företag är således inte arbetsgivare i traditionell mening, men de betraktas som sådana enligt gällande svensk lagstiftning och praxis.
I den svenska debatten om plattformsdirektivet har regeringen framhållit att plattformsarbetarnas arbetsvillkor ska stärkas inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, det vill säga befintlig nationell lagstiftning, kollektivavtal och praxis.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
På vilket sätt anser statsrådet att plattformsdirektivet ska implementeras i Sverige för att säkerställa att arbetsgivaransvaret kopplas till plattformsföretagen och inte förblir knutet till egenanställningsföretag eller workforce management-företag?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.