Implementeringen av PFAS-förbudet
Svar på skriftlig fråga 2022/23:858 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:858 av Beatrice Timgren (SD)
Implementeringen av PFAS-förbudet
Beatrice Timgren har frågat mig om hur jag och regeringen kommer att arbeta på EU-nivå för att säkerställa att implementeringen av PFAS-förbudet sker på ett välövervägt sätt, med fokus på skydd av människor och djur, utan att kompromissa med vår fortsatta utveckling och konkurrenskraft.
PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen och så länge man tillverkar och använder PFAS så kommer halterna i miljön att öka över tid. Därför välkomnar jag myndigheternas underlag med förslag om att förbjuda all användning inom EU som inte är nödvändig för samhället.
EU-processen för begränsningar under Reach följer en tydlig och transparent process med fasta steg där vetenskapliga bedömningar görs och olika aktörer i flera steg kan bidra för att beslut ska kunna fattas baserat på bästa möjliga informationsunderlag. I detta skede finns ännu inget färdigt förslag till begränsning för hela gruppen PFAS för regeringen att ta ställning till. Det finns ett underlag till begränsningsförslag som myndigheter i fyra medlemsstater, däribland Sverige, har lagt fram. Europeiska kemikaliemyndighetens vetenskapliga kommittéer för riskbedömning respektive för samhällsekonomisk analys ska granska underlaget och avge yttranden om det. Underlaget och kommittéernas yttranden kommer också att bli föremål för offentligt samråd. Därefter är det upp till kommissionen att lägga fram ett förslag till begränsning som medlemsstaterna får ta ställning till.
I frågan uttrycks oro för att det i en kommande reglering ska saknas undantag för nödvändiga användningar om begränsningsarbetet inte görs tillräckligt noggrant eller att tidsramarna för att ta fram alternativ blir alltför snäva. Just nu pågår ett sex månader långt offentligt samråd om begränsningsunderlaget som är öppet för alla att svara på fram till den 25 september. Jag vill uppmuntra alla aktörer som har viktig information om exempelvis kritiska användningar av PFAS, för- och nackdelar med olika alternativ, hur lång tid det tar att ta fram alternativ och annan kompletterande information att delta i samrådet. Det kommer även att finnas möjlighet att bidra i ett senare samråd om den samhällsekonomiska kommitténs yttrande.
Det är först i slutskedet av processen som Sverige som medlemsstat kommer att ha möjlighet att tycka till om kommissionens förslag. Eftersom detta kommande begränsningsförslag har fått stor uppmärksamhet känner jag mig trygg med att det då, baserat på den information olika aktörer bidragit med i samråden och kommittéernas bedömningar, finns de bästa möjligheterna att identifiera vilka undantag från begränsningen som faktiskt behövs. Vi bör inte föregå informationsinhämtningen och de vetenskapliga bedömningarna. Att göra det vore att äventyra processens vetenskapliga trovärdighet.
Jag håller med frågeställaren att problemet med PFAS inte kan lösas bara i EU utan måste hanteras globalt. Dels för att PFAS är rörliga ämnen som inte känner några gränser utan transporteras globalt i miljön, dels för att företag i och utanför EU ska kunna konkurrera på lika villkor. Därför är det viktigt att verka för att PFAS hanteras på ett liknande sätt globalt, framför allt genom att ämnena listas för utfasning under Stockholmskonventionen för persistenta organiska ämnen. Att företag i EU leder vägen och går över till alternativ i ett jämförelsevis tidigt skede kommer att gynna deras konkurrenskraft då de kommer ligga i framkant med att ha alternativen på plats när resten av världen också, med tanke på PFAS synnerligen allvarliga egenskaper, kommer behöva göra denna övergång.
Stockholm den 25 juli 2023
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2022/23:858 av Beatrice Timgren (SD) (Besvarad 2023-07-14)
Fråga 2022/23:858 Implementeringen av PFAS-förbudet
av Beatrice Timgren (SD)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Sverige ställer sig bakom EU:s lagförslag om att förbjuda användning av PFAS-ämnen, vilket markerar ett betydande steg i riktning mot en säkrare och mer hållbar framtid. Samtidigt är det absolut nödvändigt att utfasningen av dessa ämnen sker på ett välövervägt och genomtänkt sätt. Vi måste ta hänsyn till att denna process inte får äventyra Sveriges och Europas konkurrenskraft, eller endast flyttar problemet bortom europeiska gränser
PFAS utgör en grupp högfluorerande organiska ämnen som på grund av sin svårnedbrytbarhet ackumuleras i näringskedjan. Detta medför att dessa ämnen kan påträffas hos såväl människor som djur. Ämnena har en bred användningsyta som sträcker sig från områden som elektronik och impregnering till industriell tillverkning. Särskilt i situationer där det finns en stor risk för spridning till människor och djur, exempelvis i brandskum, textilier och skidvalla, är det av yttersta vikt att PFAS-ämnen fasas ut och ersätts med säkrare alternativ.
I samband med den planerade utfasningen av PFAS-ämnen är en omfattande och noggrann konsekvensanalys helt avgörande. Denna analys behövs inte bara för att säkerställa att de tänkta effekterna av det planerade förbudet uppnås, utan också för att förhindra eventuella oönskade negativa konsekvenser.
För närvarande är läckage från processutrustningar ovanligt, och det kan vara en långvarig process att hitta ersättningsmaterial. Detta kan i sin tur resultera i att tillverkningen flyttas utanför Europa eller att vissa varor helt enkelt inte längre kan produceras eller repareras.
Det nuvarande förslaget tar hänsyn till undantag under en övergångsperiod för ämnen som anses vara avgörande för samhällsfunktionen. Trots dessa undantag är det uppenbart att förslaget kanske inte i full utsträckning skyddar vår konkurrenskraft. Industrin uttrycker oro över tidsramen för genomförandet, som kan vara för snäv för att hinna hitta lämpliga ersättningsmaterial och noggrant identifiera alla nödvändiga kemiska föreningar innan förbudet träder i kraft.
En särskild oro gäller identifieringen av kemikalier. Om vi inte är tillräckligt noggranna i detta steg riskerar vi att förbjuda tillverkningskemikalier som faktiskt är nödvändiga för produktionen av andra kemikalier – kemikalier som förslaget menar ska undantas på grund av deras centrala roll inom viktiga områden, såsom läkemedelsindustrin.
Det liknar att tillåta bygget av tegelhus men samtidigt förbjuda användningen av tegel – en motsägelsefull situation som vi behöver undvika.
Det viktigt att etablera en sorts säkerhetsventil för de fall där den tilldelade tidsramen visar sig vara otillräcklig. På detta sätt kan vi säkerställa en rimlig utfasning av dessa ämnen med minsta möjliga risk för skadliga konsekvenser. En förhastad implementering av förbudet mot PFAS-ämnen kan potentiellt äventyra utvecklingen inom vitala områden såsom elektrifiering och medicinteknik, vilka är avgörande för att uppnå en hållbar tillväxt
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Hur kommer statsrådet och regeringen att arbeta på EU-nivå för att säkerställa att implementeringen av PFAS-förbudet sker på ett välövervägt sätt, med fokus på skydd av människor och djur, utan att kompromissa med vår fortsatta utveckling och konkurrenskraft?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.