Incitament till snabbare studier

Svar på skriftlig fråga 2020/21:966 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på fråga 2020/21:966 av Hans Rothenberg (M)
Incitament till snabbare studier

Hans Rothenberg har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att öka incitamenten för att stimulera till snabbare avklarade studier.

Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa och starka. Det är viktigt för att studerande ska kunna bedriva sina studier framgångsrikt. Flera höjningar av studiemedlens totalbelopp har genomförts de senaste åren. Den senaste höjningen genomfördes så sent som 2018 då bidragsdelen höjdes med ca 300 kronor per studiemånad (prop. 2017/18:1).

När det gäller incitament till snabbare avklarade studier är dagens studiestödssystem på flera sätt utformat för detta, samtidigt som det ger bra möjligheter att bedriva studier. Exempel på inslag i studiestödssystemet som kan anses stimulera till snabbare avklarade studier är att antalet veckor med studiestöd är begränsat och att det ställs krav på studieresultat för att fortsatt studiestöd ska kunna lämnas. Ett väl avvägt fribelopp, det vill säga en begränsning av hur hög inkomst en studerande kan ha utan att studiemedlen minskas, är ytterligare något som kan stimulera individen till fokus på studieprestationer.

Utredningen om tryggare och effektivare studier konstaterade i sitt betänkande Studiemedel för effektivare studier (SOU 2018:73) att den så kallade genomströmningen i högskolan bland studiemedelstagare generellt sett är god. Prestationsgraden bland studerande som tar studiemedel har ökat och medianåldern hos examinerade studiemedelstagare har sjunkit de senaste åren. I betänkandet presenteras därtill vissa förslag för hur studiestödssystemet kan utvecklas ytterligare för ökad genomströmning. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Flera utredningar har även framfört att möjligheten att skapa kostnadseffektiva drivkrafter för snabbare genomströmning inom ramen för studiemedelssystemet är begränsad. Detta då genomströmningen i hög grad även påverkas av andra faktorer, t.ex. lärosätenas sätt att organisera utbildning och undervisning, samt väglednings- och informationsinsatser och annat studerandestöd.

Genomströmningen i högskolan är generellt hög på utbildningar som leder till yrkesexamen, men det finns vissa utbildningar som har lägre genomströmning, t.ex. vissa lärarutbildningar. Regeringen har genomfört och genomför flera insatser för att öka kvaliteten i lärarutbildningarna och för att få fler lärare snabbare. Ett sådant exempel är att 18 lärosäten under 2020 har fått i uppdrag att anordna fler relevanta sommarkurser, där kurser inom lärarutbildningen prioriteras.

Jag anser mot det som anges ovan att dagens studiestödssystem är väl avvägt i sin nuvarande utformning för att både stimulera till att studenter ska klara sina studier och slutföra dem, samtidigt som det uppmuntrar till livslångt lärande.

Stockholm den 22 december 2020

Matilda Ernkrans