Till innehåll på sidan

Kinesisk rekrytering av forskare i Sverige med tveksamma metoder

Svar på skriftlig fråga 2020/21:540 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:540 av Robert Stenkvist (SD)
Kinesisk rekrytering av forskare i Sverige med tveksamma metoder

Robert Stenkvist har frågat mig om jag och regeringen tänker agera mot bakgrund av främmande makts tveksamma verksamhet med att rekrytera forskare i Sverige.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, en ledande kunskapsnation och ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Vid flera myndigheter bedrivs en omfattande och betydelsefull internationell verksamhet, inte minst vid universitet och högskolor, som är väsentlig för att Sverige ska kunna nå dessa mål. Samtidigt vet vi att det finns ett intresse från främmande makt för teknologi och kunskap som finns i Sverige. Det kan exempelvis röra sig om industrispionage och strategiska uppköp av svenska teknikföretag.

Robert Stenkvist påtalar utifrån en artikel i tidningen Universitetsläraren att Kina rekryterar forskare från västvärlden och Sverige med tveksamma men inte olagliga metoder. Som regeringen angav i sin skrivelse till riksdagen om arbetet i frågor som rör Kina (skr. 2019/20:18) har landet på kort tid blivit en global nyckelspelare inom forskning, innovation och teknologiutveckling och är en central aktör inom digitaliseringsutvecklingen i världen. Utländska gäststudenter, gästforskare och utvecklare ger värdefulla bidrag till svenska universitet, högskolor och företag i Sverige, så även de från Kina. Samarbeten med Kina på detta område innebär samtidigt särskilda utmaningar när det gäller etik, akademisk frihet och immaterialrättsskydd.

Det är centralt att i den samverkan som sker mellan svenska och kinesiska aktörer beakta de risker i ett nationellt säkerhets- och försvarsperspektiv som denna samverkan kan medföra, vare sig det handlar om företags- och innovationsinvesteringar, tekniskt samarbete, akademiskt utbyte och forskning eller annan form av samarbete mellan kinesiska och svenska aktörer. Ansvaret för samarbete med Kina inom forskning och utbildning, och för att inhämta relevant kunskap och hantera de utmaningar som följer vilar på lärosätena och det forskningsintensiva näringslivet.

I april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) i kraft i Sverige, som gäller för utövare av säkerhetskänslig verksamhet. Den nya lagen är tydlig vad gäller riskbedömningar, klassificering av uppgifter och skyddsåtgärder för säkerhetskänslig verksamhet. Denna lag ska universitet och högskolor följa.

Universitet och högskolor behöver därför arbeta aktivt med dessa frågor och jag kommer noggrant att följa utvecklingen.

Stockholm den 25 november 2020

Matilda Ernkrans

Skriftlig fråga 2020/21:540 av Robert Stenkvist (SD) (Besvarad 2020-11-18)

Fråga 2020/21:540 Kinesisk rekrytering av forskare i Sverige med tveksamma metoder

av Robert Stenkvist (SD)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Enligt tidningen Universitetsläraren (november 2020) rekryterar Kina forskare från västvärlden och Sverige med mycket tveksamma – men ej olagliga – metoder. Kina har etablerat så kallade rekryteringsstationer som finansieras direkt av kommunistpartiet men drivs av lokala aktörer. Rekryteringen uppmärksammades när en omfattande plan granskades lite närmare. Planen går under namnet De tusen talangernas plan. I denna plan finns anvisningar för hur rekryteringen ska gå till. När planen nu uppmärksammats har direktiv gått ut från centralt kinesiskt håll att inte använda namnet De tusen talangernas plan. 

Enligt uppgifter har Kina mellan 2008 och 2016 lyckats locka över minst 60 000 forskare till att arbeta för kinesiska institutioner. Universitetsläraren har delvis hämtat sina uppgifter från en omfattande rapport, Hunting the Phoenix (se https://www.nas.org/blogs/article/hunting-the-phoenix-new-report-uncovers-600-chinese-talent-recruitment-stations). En så kallad rekryteringsstation som nämns av Universitetsläraren är Ideon Science Park, som är knuten till Lunds universitet. 

Universitetsläraren låter dessvärre meddela att när professor Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet, i slutet av 2018 sammanställde en utredning åt Regeringskansliet om hur det svensk-kinesiska samarbetet inom innovation, forskning och högre utbildning kunde stärkas berördes eventuella säkerhetsrisker knappt alls. 

Detta är anmärkningsvärt, då det uppenbarligen föreligger ett hot mot svenska intressen i den kinesiska verksamheten. Även om Kina i de flesta fall inte bryter mot vare sig svensk lag eller andra lagar arbetar de i en gråzon, och deras verksamhet strider uppenbart mot svenska intressen. Självklart finns det en helt legitim verksamhet från universitet och företag världen över med att rekrytera skickliga forskare. Det är inte denna helt legitima verksamhet som denna fråga berör.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Tänker statsrådet och regeringen agera mot bakgrund av främmande makts tveksamma verksamhet med att rekrytera forskare i Sverige?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.