Till innehåll på sidan

Kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården

Svar på skriftlig fråga 2022/23:940 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
S2023/ 02479 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:940 av Anna Vikström (S)
Kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården

Anna Vikström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen av barnmorskor inom förlossningsvården utifrån Nationella vårdkompetensrådets rapport.

Regeringen har under 2023 tagit initiativ till en förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa som omfattar 1,7 miljarder kronor och beräknar att avsätta ytterligare 1,5 miljarder kronor årligen 2024 och 2025. Frågor som rör kompetensförsörjningen inom förlossningsvården är en naturlig del i detta arbete Regeringen beslutade i somras om ännu en förstärkning av förlossningsvården och har avsatt ytterligare 100 000 000 kronor under 2023. Medlen kan gå till insatser som stärker arbetsmiljön, nya arbetssätt och bemanning. Medlen kommer att fördelas till regionerna utifrån befolkningsmängd.

Regeringen gav även Socialstyrelsen i uppdrag den 26 januari 2023 att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården med nationella mål samt mått och indikatorer för uppföljning. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förändringsarbete i regionerna.

I den överenskommelse som staten har ingått med Sveriges Kommuner och Regioner 2023 inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa ska regionerna bl.a. redovisa vilka insatser som vidtagits för att, i samråd med professionen, förändra arbetssätten för att uppnå en god och säker vård och en god arbetsmiljö. Det kan till exempel handla om insatser för att stärka ett gott ledarskap, systematisk produktions- och kapacitetsplanering, koordinatorstjänster i förlossningsvården, uppgiftsväxling mellan olika yrkesgrupper, stärkt teamarbete och arbetsplatsrotation, mentorskap och introduktionsprogram för nya barnmorskor och vårdnäraservicetjänster.

Att öka tillgängligheten och vårdplatserna inom hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för regeringen och där utgör kompetensförsörjningen en viktig del. För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen stärkas. Regeringen gav i januari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan ska utarbetas av Nationella vårdkompetensrådet. Av planen ska bland annat framgå vilka ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om vilka insatser som kan vidtas för att utveckla, motivera och behålla de medarbetare som redan idag arbetar inom hälso- och sjukvården, för att locka tillbaka vårdpersonal som lämnat yrket samt för att attrahera nya medarbetare.

Regeringen mottog Nationella vårdkompetensrådets rapport Kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården den 1 juni 2023 och rapporten analyseras och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 6 september 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftlig fråga 2022/23:940 av Anna Vikström (S) (Besvarad 2023-08-25)

Fråga 2022/23:940 Kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården

av Anna Vikström (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Nationella vårdkompetensrådet redovisade sin rapport om kompetensförsörjning av barnmorskor i förlossningsvården i maj 2023. Rådets rapport innehåller många fakta, analyser och rekommendationer, men den gör ett antal avgränsningar och tar till exempel inte upp villkorsfrågor som arbetsvillkor och lön, då detta är en fråga för parterna på arbetsmarknaden.

I rapporten framgår att det var 24 procent av de sysselsatta med en barnmorskeexamen som inte arbetade som barnmorskor i hälso- och sjukvården och att varannan barnmorska arbetade deltid. Flera kliniker är beroende av timanställda och hyrpersonal för att bemanna verksamheten, vilket cheferna beskrev både är kostnadsdrivande och påverkar arbetsmiljön negativt för de fast anställda. Många kliniker har ersatt vissa budgeterade barnmorsketjänster på BB med sjuksköterskor, vilket försämrar möjligheten till rotationstjänstgöring och bemanning på förlossningen vid högre belastning. Forskning och ett flertal rapporter har dessutom visat att eftervården behöver utvecklas och förbättras och att eftervården är den del i vårdkedjan som kvinnorna är minst nöjda med. Bristen på disputerade barnmorskor bidrar till lärarbrist på barnmorskeutbildningar.

Rådets bedömning är att det i första hand är regionerna som behöver arbeta med att attrahera, utveckla och behålla barnmorskor i högre grad än vad som görs i dag, med fokus på förlossningsvården, snarare än att utöka antalet platser på barnmorskeutbildningen. Rådet har dock ett antal specifika rekommendationer som riktar sig till regeringen, bland annat när det gäller forskning och utbildning.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen av barnmorskor inom förlossningsvården utifrån Nationella vårdkompetensrådets rapport?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.