Konkurrenskraften för det svenska näringslivet
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1018 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1018 av Lars Beckman (M)
Konkurrenskraften för det svenska näringslivet
Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder på kort sikt för att förbättra konkurrenskraften för det svenska näringslivet.
Drivmedelspriserna steg mycket under andra halvan av 2021, något som främst förklarades av ett högre pris på den internationella oljemarknaden.
Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången under det gångna året beror på höjda drivmedelsskatter. Den så kallade BNP-indexeringen pausades för 2021 och 2022, något som medför en lägre energiskatt.
Jag har förståelse för att ökade drivmedelspriser påverkar vardagen mer för vissa grupper, och vissa delar av landet. Samtidigt är det ett faktum att vi behöver ställa om för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn. Denna omställning måste ske på ett sätt så att hela Sverige kan vara med på den, även de som är beroende av bilen. Av bl.a. denna anledning har regeringen sänkt skatten för invånarna i drygt 70 glesbygdskommuner. Det finns även en särskild nedsättning av fordonsskatten för bilar som ägs av personer i glesbygd. Dessutom finns investeringsstöd att söka för drivmedelsstationer i områden där servicen är gles. Transportbidraget är ytterligare ett instrument för att kompensera företag för långa avstånd till kunder och marknader.
Regeringen antog också nyligen en Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning, som innehåller ett stort antal åtgärder för att skapa förutsättningar för elektrifieringen av transporter och industri. Även elektrifieringen av tunga transporter tar nu fart på allvar. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen om en ny förordning om stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga godstransporter. Stödet omfattar 550 miljoner kronor under 2022 och kan bidra till en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar. Eldrivna fordon bidrar till minskade kostnader för såväl drivmedel som fordonsunderhåll.
Utöver detta har regeringen aviserat att man avser höja skattenedsättningen för diesel i jord-, skogs-, och vattenbruksverksamhet tillfälligt med 2 kronor per liter, utöver den nedsättningen som finns idag. Detta beräknas kosta totalt ca 700 miljoner kronor. Regeringen bedömer att cirka 26 000 företag inom jord-, skogs- och vattenbruksbruksnäringarna omfattas av nedsättningen, varav de flesta är mindre företag. Dessutom föreslås även ett tillfälligt stöd om totalt 300 mnkr i vårändringsbudgeten för 2022 till sektorer som påverkas särskilt svårt att det höga kostnadsläget. De som kommer få ta del av stöd är fjäderfä- och grissektorn samt växthusföretagen.
Att förenkla för företag är också en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya jobb i fler och växande företag. Förenklade regelverk kan också understödja näringslivets återhämtning efter covid-19-pandemin.
Regeringen överväger löpande hur regelverk och administrativa förfaranden kan uppdateras och förenklas.
Stockholm den 16 februari 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
Skriftlig fråga 2021/22:1018 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2022-02-08)
Fråga 2021/22:1018 Konkurrenskraften för det svenska näringslivet
av Lars Beckman (M)
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
I en artikel i Gefle Dagblad skriver tidningen om krisen i det svenska jordbruket: ”Det råder vinterdvala på Sågbogård i Torsåker, men även om det ännu inte är säsong för gården, så är bröderna Jonas och Anders Westrin så här års i full gång med att planera årets sådd. Men det här året är det inte som vanligt. De skyhöga prisökningarna för både diesel och gödsel sätter käppar i hjulen för dem. De har tvingats inse att de inte har råd att så som de brukar. – Det är inget lönsamt yrke vi har annars heller, vi har haft det kämpigt i alla år, men risken nu är att vi får betala för att jobba och det håller inte, säger Anders Westrin.”
Gefle Dagblad skriver vidare: ”Var fjärde lantbrukare i landet har dragit ner på sin verksamhet till följd av för höga kostnader. Det visar en undersökning från LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Jonas och Anders står mitt i den här krisen och hoppas på att lantbrukarnas röst ska bli hörd av politikerna. – Om priserna ska fortsätta vara så här höga måste vi få bättre betalt för vår slutprodukt, eller att staten går in och kompenserar i form av mer stöd för oss bönder, säger Anders Westrin. De känner en sorg och uppgivenhet över att de måste tänka om eller skala ner verksamheten. I värsta fall tvingas de lägga av helt. – Man tänker på nästa generation, jag har en liten dotter och jag vill så småningom introducera henne till jordbruket för att föra det vidare. Men ibland undrar jag om det är värt det, säger Anders Westrin.”
Det är inte enbart jordbruket som lider stor skada av höga elpriser och drivmedelspriser. Alla företag i Gävleborg och Sverige är beroende av transporter. Både för gods och för medarbetare som pendlar till och från jobbet.
Min fråga till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson med anledning av detta är:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder på kort sikt för att förbättra konkurrenskraften för det svenska näringslivet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.