Kontanternas infrastruktur
Svar på skriftlig fråga 2023/24:724 besvarad av Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:724 Kontanternas infrastruktur
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på fråga 2023/24:724 av Ingela Nylund Watz (S)
Kontanternas infrastruktur
Ingela Nylund Watz har frågat mig om det pågår det något arbete i regeringen för att möta ett eventuellt marknadsmisslyckande avseende kontanternas infrastruktur, och när avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med anledning av de förslag om statens roll på betalningsmarknaden som presenterades av Betalningsutredningen i mars 2023.
Ett väl fungerande system för att genomföra betalningar är en grundläggande förutsättning för samhällsekonomin. Betalningsområdet genomgår en omfattande strukturomvandling, inte minst till följd av ökad digitalisering. Utvecklingen med en digital betalningsmarknad har dock inneburit att frågan om tillgång till kontanter har aktualiserats.
Sedan den 1 januari 2021 är de stora bankerna i Sverige skyldiga att tillhandahålla platser för kontantuttag och för dagskasseinsättningar för att säkerställa en viss lägsta nivå på tillgång till kontanttjänster för konsumenter och företag. Kravet har lett till att ett antal kontantautomater har satts upp på olika orter i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster där tillgången till kontanter ingår och kan med stöd av Post- och telestyrelsen (PTS) sätta in åtgärder vid brister. PTS följer upp huruvida kreditinstituten uppfyller lagens krav och konstaterade i november 2023 som framgår ovan att lagens krav uppfylls.
I den nya riksbankslagen får Riksbanken ett tydligare ansvar för kontantkedjan och ska bidra till att det finns kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige, t.ex. genom att se till att det finns minst fem kontantdepåer i Sverige och genom att övervaka kontanthanteringen. Hittills har Riksbanken upprättat depåer i Stockholm, Jönköping, Falun och Umeå.
Det är emellertid angeläget att noga följa utvecklingen när det gäller
kontantanvändningen, tillgången till kontanttjänster och
kontantinfrastrukturen. Därför har jag gett en sakkunnig i uppdrag att genomföra en översyn av kontanternas ställning och utreda möjligheterna till att betala med kontanter och tillgången till kontanter. Uppdraget ska
redovisas senast den 31 december 2024, vilket innebär att översynen har tidigarelagts i förhållande till betalningsutredningens förslag och bedömningar i betänkandet Staten och betalningarna (SOU 2023:16).
Betalningsutredningens betänkande innehåller flera förslag och bedömningar men bara ett fåtal handlar om kontantkedjans funktionssätt. Betänkandet är föremål för beredning i Regeringskansliet.
Stockholm den 20 mars 2024
Niklas Wykman
Skriftlig fråga 2023/24:724 av Ingela Nylund Watz (S) (Besvarad 2024-03-12)
Fråga 2023/24:724 Kontanternas infrastruktur
av Ingela Nylund Watz (S)
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Enligt Riksbanken motsvarar mängden kontanter som cirkulerar i Sverige cirka 1 procent av bnp vilket i en europeisk jämförelse är en liten andel. I euroområdet är motsvarande andel cirka 12 procent. Under 2023 var det bara 8 procent av konsumenterna i Sverige som betalade sitt senaste köp med kontanter, vilket kan jämföras med att det för bara tolv år sedan var cirka 40 procent. Utvecklingen mot allt färre kontantbetalningar har gått mycket snabbt, och frågan om kontanternas ställning på betalningsmarknaden har under senare år utretts i den så kallade Betalningsutredningen, ledd av Anna Kinberg Batra, som presenterade sitt förslag i mars 2023. Utredningen föreslog bland annat att frågan om kontanternas ställning borde utvärderas och utredas senast 2025, och regeringen har tillsatt en utredning med detta syfte som ska presentera sina förslag senast i december 2024. Utredningen gjorde vidare bedömningen att staten inte ”i ökad utsträckning ska tillhandahålla betaltjänster eller driva infrastruktur” och att ”det krävs ett tydligt marknadsmisslyckande om marknadsaktörer ska utföra verksamhet för statens räkning”.
Den nya riksbankslagen innebär att Riksbanken senast 2026 ska ha fem depåer för kontanter spridda i landet varav en ska vara placerad i norra Sverige. Att transporten av kontanter till och från dessa depåer fungerar är av vital betydelse och utgör i själva verket en absolut nödvändig infrastruktur för en väl fungerande kontanthantering. Ansvaret för denna infrastruktur ligger i dag på ett mycket begränsat antal privata aktörer varav Loomis Sverige AB är den helt dominerande. I takt med att kontantanvändningen minskar snabbt försvagas dock det affärsmässiga incitamentet att upprätthålla denna infrastruktur på motsvarande sätt. Det finns därmed en risk för ett marknadsmisslyckande och en uppenbar anledning för regeringen att vara förberedd på att en situation där kontanternas infrastruktur sätts ur spel kan komma att uppstå.
Remisstiden på Betalningsutredningens betänkande, där ovanstående problematik skulle kunna hanteras, gick ut i juni 2023, men i propositionsförteckningen för 2024 flaggas inte för något förslag från regeringen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Niklas Wykman:
Pågår det något arbete i regeringen för att möta ett eventuellt marknadsmisslyckande avseende kontanternas infrastruktur, och när avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med anledning av de förslag om statens roll på betalningsmarknaden som presenterades av Betalningsutredningen i mars 2023?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.