Kooperationen
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1217 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2017/18:1217 av Caroline Szyber (KD)
Kooperationen
Caroline Szyber har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen är beredd att bidra till kunskapshöjande insatser om ekonomiska föreningar och kooperativa företag i samband med att den nya lagen om ekonomiska föreningar antas av riksdagen.
Som Caroline Szyber pekar på, är den kooperativa företagsformen på stark frammarsch. Det är mycket glädjande och ett tecken på den vilja till samarbete som finns i det svenska samhället.
Den nya lagen om ekonomiska föreningar är den största reformen för kooperativa företag sedan 1980-talet. Regeringens arbete med lagen har bedrivits i nära samverkan med de kooperativa företagen och deras branschorganisationer. Inte minst har den kooperativa rådgivningsorganisationen Coompanion och den nybildade organisationen Svensk Kooperation varit starkt involverade i arbetet. Svensk Kooperation är ett samarbete mellan de flesta delarna av den kooperativa rörelsen. Processen med att ta fram den nya lagen har i sig inneburit att kunskapen om den kooperativa sektorn och de reformer som har genomförts har fått spridning.
Kooperativt företagande är en viktig resurs för svenskt samhälle, och staten har sedan 1983 bidragit med olika former av finansieringsstöd för att främja kooperativ utveckling. Under den innevarande treårscykeln har Tillväxtverket beslutat om verksamhetsbidrag med cirka 28 miljoner kronor per år som har gått till Coompanions arbete med att informera om och stärka det kooperativa företagandet i hela landet. Tillväxtverket arbetar även aktivt med att stärka samverkan och kunskapsspridning mellan regionalt närvarande företagsfrämjande aktörer som Nyföretagarcentrum, Almi, Drivhuset och andra. Syftet är att skapa mer samordning, öka kunskapen om olika associationsformer och skapa bättre förutsättningar för företagare att förverkliga sina affärsidéer.
I samband med att den nya lagen om ekonomiska föreningar träder i kraft kommer Justitiedepartementet att ta fram ett faktablad med just sådan kortfattad information om lagen som Caroline Szyber efterfrågar. Det blir ett viktigt komplement till den information som redan sprids genom företagsfrämjande aktörer och genom Tillväxtverket och andra myndigheter.
Stockholm den 3 maj 2018
Heléne Fritzon
Skriftlig fråga 2017/18:1217 av Caroline Szyber (KD) (Besvarad 2018-04-20)
Fråga 2017/18:1217 Kooperationen
av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar finns en del bra delar som stärker ekonomiska föreningar och det kooperativa företagandet. Kooperativa företag är en viktig del av det svenska näringslivet, och enbart de 100 största kooperativa företagen omsätter 400 miljarder kronor årligen och har ca 100 000 anställda.
Trots att den kooperativa företagsformen är den snabbast växande företagsformen och har högt förtroende hos allmänheten, är associationsformen fortfarande omgärdad av okunskap och mytbildning. Den vanligaste myten är att ekonomiska föreningar och kooperativ inte är affärsmässiga och vinstdrivande. Inte sällan fastnar de politiska förslagen i de småskaliga personalkooperativen, vilket i och för sig inte är fel, men det ger inte sektorns omfattning och betydelse rättvisa.
De studier som gjorts visar alla på behovet av att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen. Statistiken om ekonomiska föreningar behöver utvecklas och anpassas för att göra den mer jämförbar med andra associationsformer och för att understödja forskning och utveckling på området. Andra länder, som Frankrike, Italien och Storbritannien, ligger före Sverige med lagstiftning som uppmuntrar och utvecklar ekonomiska föreningar och den kooperativa företagsformen.
Den moderniserade lagen från 2016 och den nya självständiga lagen, som riksdagen snart ska behandla, är ett gyllene tillfälle att använda som avstamp för att höja kunskapen om ekonomiska föreningar och kooperativ i samhället.
En relativt snabb åtgärd kan vara att ta fram en kortfattad information om vad den nya lagen betyder samt säkerställa att kommunernas näringslivskontor och nyföretagarcentrum förses med kunskap om möjligheterna och fördelarna med att driva företag i form av ekonomisk förening. Om du bestämmer dig för att starta ett företag men inte vet vilken associationsform som passar dig och din affärsmodell kommer den information du får ha aktiebolagsformen som norm. Coompanion ger rådgivning till kooperativ och ekonomiska föreningar och får stöd av Tillväxtverket, men de finns oftast inte med i det lokala näringslivsutvecklingsarbetet. Om kommunala och statliga medel går till företagsrådgivning lokalt bör den åtminstone vara heltäckande och neutral i förhållande till de olika associationsformerna. Det är den inte i dag.
Staten borde också ta intryck av internationella exempel och utveckla bättre stöd och nya finansieringsmodeller vid personalövertagande.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
På vilket sätt är statsrådet och regeringen beredd att bidra till kunskapshöjande insatser om ekonomiska föreningar och kooperativa företag i samband med att den nya lagen om ekonomiska föreningar antas av riksdagen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.