Kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet
Svar på skriftlig fråga 2023/24:25 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:25 av Olle Thorell (S)
Kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet
Olle Thorell har frågat mig på vilket sätt jag agerar för att Sverige genom svenskt internationellt bistånd bidrar till att stärka mänskliga rättigheter i arbetslivet och främjar arbetstagares situation i länder som Sverige bedriver handel och samarbete med.
Respekt för mänskliga fri- och rättigheter är grundläggande svenska värderingar och därmed en självklar utgångspunkt i vår handels- och biståndspolitik. Detta inkluderar företagande och främjandet av mänskliga fri- och rättigheter i arbetslivet.
För att skapa sysselsättning med anständiga arbetsvillkor har den privata sektorn en nyckelroll. Det är därför viktigt att möjliggöra investeringar i hållbart företagande i låg- och medelinkomstländer som skapar arbetstillfällen, leder till ekonomisk tillväxt, och möjliggör för människor att ta sig ur fattigdom.
Det finns för närvarande ett antal stöd inom biståndet som bidrar till hållbart företagande och att skapa förutsättningar för sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, inklusive stärkta rättigheter i arbetslivet. Detta arbete sker främst inom områdena inkluderande ekonomisk utveckling och sysselsättning, jämställdhet, samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Stockholm den 4 oktober 2023
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2023/24:25 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2023-09-21)
Fråga 2023/24:25 Kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
När världsfacket ITUC för tionde gången nyligen presenterade sitt globala index för mänskliga rättigheter i arbetslivet kunde ingen förbättring skönjas. Under året som gått utsattes arbetstagare för våld i 44 länder, och fackligt aktiva dödades i 8 länder.
Totalt har 149 länder granskats och betygssatts utifrån 97 kriterier, med utgångspunkt från rättspraxis och FN-organet ILO:s konventioner. Förutom våld och rena mord greps eller häktades arbetstagare i 69 länder. Vidare visar rapporten att 77 procent av länderna förbjöd arbetstagare att gå med i facket och att 87 procent av länderna har inskränkt strejkrätten.
Den negativa globala utvecklingen för mänskliga rättigheter i arbetslivet går hand i hand med demokratins tillbakagång, enligt rapporten. Årets granskning visar att 42 procent av länderna begränsar yttrande- och organisationsfriheten, vilket är en kraftig ökning sedan den första mätningen 2014, då 26 procent av länderna inte respekterade yttrande- och organisationsfriheten.
Rapporten listar världens tio sämsta länder för arbetstagare: Bangladesh, Belarus, Ecuador, Egypten, Eswatini (tidigare Swaziland), Guatemala, Myanmar, Tunisien, Filippinerna och Turkiet. Rapporten pekar också ut en mängd företag och koncerner som har varit inblandade i fall där arbetstagarnas rättigheter har kränkts, som är kopplade till en kränkning eller där företagen har brustit i sitt ansvar – många med komplexa leverantörskedjor, andra med så kallade gigjobb kopplade till digitala plattformar och flyktiga anställningsformer. I exempelvis Bangladesh har regeringen expanderat frihandelszonerna, där inga fria fackföreningar är tillåtna, för utländska företag.
Behovet av ett starkt internationellt stöd, inte minst genom internationellt utvecklingssamarbete, som stärker fackens globala arbete är viktigare än någonsin. När människor som lever i fattigdom och förtryck organiserar sig kan de förbättra sina arbets- och levnadsvillkor och samtidigt stärka demokratin.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Johan Forssell:
På vilket sätt agerar statsrådet för att Sverige genom svenskt internationellt bistånd bidrar till att stärka mänskliga rättigheter i arbetslivet och främjar arbetstagares situation i länder som Sverige bedriver handel och samarbete med?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.