Till innehåll på sidan

Kriminellt belastade lärare

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1668 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
U2022/02240 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1668 av Jörgen Grubb (SD)
Kriminellt belastade lärare

Jörgen Grubb har frågat mig vad jag avser göra för att lärare som har begått grova brott, eller kopplas till islamistisk extremism, ska bli av med sin lärarlegitimation.

Jag vill inleda med att understryka att alla barn och elever i Sverige ska kunna känna sig trygga i skolan och mötas av lämpliga vuxna. Barn och elever ska inte utsättas för kränkande behandling, olika former av brott eller extremism.

I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om obligatorisk registerkontroll av personer som erbjuds anställning, tilldelas arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet (2 kap. 31–33 §§). Inför anställningar ska skolorna enligt lag begära att få se utdrag ur belastningsregistret. Den som erbjuds en anställning inom skolväsendet ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret som ska vara högst ett år gammalt. Den som inte visar upp ett sådant registerutdrag får inte anställas. Den 1 juli 2021 utvidgades registerkontrollen så att den omfattar även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utökningen stärker skyddet för alla elever.

Förutom det ansvar som åligger rektorer och huvudmän vid anställning har Statens skolinspektion i uppdrag att ta emot anmälningar om lärare som befaras missköta sitt uppdrag. Domstolarna har en skyldighet att rapportera till Skolinspektionen om fällande domar för allvarlig brottslighet som legitimerade lärare begått. Skolinspektionens ansvarar därefter för att bedöma och anmäla ärenden till Lärarnas ansvarsnämnd, vilka kan fatta beslut om varning eller indragen lärarlegitimation. 

Utöver det regelverk som finns för att säkerställa att den personal som anställs i skolan är lämpliga är det viktigt att även de som vill driva verksamhet inom skolväsendet är lämpliga. Den 1 januari 2019 infördes bestämmelser i skollagen om lämplighetsprövning för ägar- och ledningskretsen för enskilda huvudmän. I mars 2022 beslutade regeringen propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157) med förslag om att utöka lämplighetsprövningen med demokrativillkor. Detta syftar bl.a. till att företrädare med antidemokratisk agenda inte ska tillåts att starta verksamheter. Vidare föreslås att Skolinspektionen vid ägar- och ledningsprövningen ska ges rätt att begära ut fler uppgifter från belastningsregistret jämfört med i dag. De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 2 januari 2023.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att oseriösa och olämpliga personer och aktörer inte ska arbeta eller bedriva verksamhet inom skolväsendet. Alla elever har rätt till en god utbildning i en trygg miljö.

Stockholm den 15 juni 2022

Lina Axelsson Kihlblom

Skriftlig fråga 2021/22:1668 av Jörgen Grubb (SD) (Besvarad 2022-06-02)

Fråga 2021/22:1668 Kriminellt belastade lärare

av Jörgen Grubb (SD)

till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

 

Acta Publica har granskat över 282 000 legitimerade lärare och förskollärare. Kartläggningen visar att 7 000 av dem har dömts för brott varav cirka 200 har domar för vålds- eller sexualbrott.

Granskningen visar att det finns flera legitimerade lärare som dömts för allvarlig brottslighet men ändå behållit lärarlegitimationerna. Flera av de legitimerade lärarna kopplas också till islamistisk extremism.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:

 

Vad avser statsrådet göra för att lärare som har begått grova brott, eller kopplas till islamistisk extremism, ska bli av med sin lärarlegitimation?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.