Kritik mot regeringens hantering av skyddsutrustning
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1604 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1604 av Markus Wiechel (SD)
Kritik mot regeringens hantering av skyddsutrustning
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på ansvaret för att bistå kommuner och regioner med att införskaffa eller producera skyddsutrustning under pandemin och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån den kritik som Riksrevisionen har riktat mot regeringen.
Personlig skyddsutrustning är avgörande för att skydda personalen och upprätthålla förmågan inom sjukvården och omsorgen i vardag, kris och krig. Händelser under senare år har visat att regionernas försörjningssystem för läkemedel, sjukvårdsmateriel och förbrukningsartiklar inte var tillräckliga.
Under covid-19-pandemin har frågan om skyddsutrustning varit prioriterad för regeringen. Regeringen har en nära dialog med berörda myndigheter och aktörer och har fattat beslut om uppdrag till Socialstyrelsen att nationellt säkerställa tillgången till skyddsutrustning. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna kommunernas lägesbilder och behov av skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att strukturellt stärka beredskapen. Redan förra mandatperioden tillsattes Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09). Utifrån utredningens förslag i betänkandet En stärkt försörjningsberedskap (SOU 2021:19), har regeringen fattat flera beslut för att stärka hälso- och sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Socialstyrelsen har bland annat fått i uppdrag att utveckla ett arbete för ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården vid kris, höjd beredskap och ytterst krig.
Regeringen har under 2021 och 2022 tilldelat regionerna 200 miljoner kronor per år för arbete med civilt försvar. Regionerna kan använda medlen exempelvis till arbete med försörjningsberedskap.
Regeringen avsätter totalt 800 miljoner kronor i år för att stärka beredskapen och motståndskraften i hälso- och sjukvården. För år 2023 avsätts en miljard kronor och 1,5 miljarder kronor från och med år 2024.
En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen i november. Där kommer regeringen att redovisa vidtagna eller planerade åtgärder samt regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser.
Stockholm den 25 maj 2022
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2021/22:1604 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2022-05-18)
Fråga 2021/22:1604 Kritik mot regeringens hantering av skyddsutrustning
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
När coronapandemin bröt ut 2020 hade regioner och kommuner inte tillräckligt med personlig skyddsutrustning, vilket blivit en bidragande orsak till en ökad smittspridning och död i Sverige. I kombination med valet av den svenska icke-strategin, som till skillnad från andra länder inneburit en acceptans av hög smittspridning, har detta varit förödande.
Regeringens omfattande brister i förberedelser och samverkan har nu lett till hård kritik från Riksrevisionen, som granskat statens arbete med att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdspersonalen under coronapandemin. Man menar helt riktigt att regeringen och ansvariga myndigheter borde ha gjort mer och tidigare verkat för att åtgärda de kända brister som fanns. Riksrevisionens rapport pekar bland annat på bristen av samordning mellan myndigheterna, och man ifrågasätter tydligt den senfärdighet som präglade arbetet med att köpa in mer skyddsutrustning.
Regeringen har nu tillbakavisat den mycket allvarliga kritik som riktats mot dem och i stället, likt tidigare, skyllt ifrån sig. Socialminister Lena Hallengren har bland annat sagt att ansvaret för att ha tillräckliga lager av medicinsk utrustning ligger på regioner och kommuner.
Mot bakgrund av socialministerns uttalande går det att dra ett antal slutsatser. För det första menar socialministern att kommuner och regioner själva ska konkurrera med exempelvis stora länder när det kommer till upphandling och inköp av skyddsutrustning som det råder brist på i kristider, snarare än att staten tar ett sådant initiativ. Alternativt menar hon att de själva ska ta initiativ till att skapa nya sätt att exempelvis producera egen utrustning, eller påverka olika verksamheter att ställa om sin produktion. Vidare menar hon att det är fullt rimligt att som högst ansvarig i regeringen för hälso- och sjukvården bara se på när tillgången till skyddsutrustning uppenbarligen inte räcker till. Kosta vad det kosta vill, i detta fall i sjukdom och död, för principen att ansvaret ligger på regioner och kommuner ska gå först.
Det är inget nytt att socialministern saknar självinsikt och därtill visat sig vara oförmögen att ta kritik. För undertecknad är dock reaktionen efter Riksrevisionens kritik direkt osmaklig, och det passiva ställningstagandet, som uppenbarligen inte var ett misstag från ministern, borde de facto betraktas som ett direkt tjänstefel.
Socialminister Lena Hallengren önskas av den anledningen svara på följande fråga:
Är det ministerns uppfattning att hon inte hade något ansvar att verka för att bistå kommuner och regioner med att införskaffa eller producera skyddsutrustning under pandemin, och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån den kritik som Riksrevisionen har riktat mot regeringen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.