Kulturskolan

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2111 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Ku2021/ 00791 Kulturdepartementet Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2111 av Lars Mejern Larsson (S)
Kulturskolan

Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag tänker göra för att pandemins konsekvenser inte ska bli ihållande för landets kulturskolor.

Samhället, och inte minst kulturområdet, har drabbats mycket hårt till följd av coronapandemin. Jag vet att även den kommunala kulturskoleverksamheten har drabbats hårt, och periodvis gått över till helt digital undervisning eller ställt in undervisningen helt. Kulturskolerådets senaste rapport visar bl.a. att pandemin hotar att försämra kulturskolornas möjligheter att nå nya målgrupper.

Barn och ungas tillgång till kulturverksamhet bör möjliggöras i så stor utsträckning som möjligt. Regeringen framhöll därför den 21 januari 2021 att kultur-, fritids- och idrottsverksamheter fortsatt ska hållas öppet för barn och unga. Den 4 februari 2021 meddelande regeringen att detta bör gälla även för ungdomar i gymnasieåldern. Verksamheter för barn och unga födda 2002 och senare bör alltså fortgå i så stor utsträckning som möjligt trots att regeringen i övrigt uppmanat kommuner och regioner att helt stänga all verksamhet som allmänheten har tillträde till och som inte är nödvändig. Denna uppmaning gäller i nuläget fram till den 21 mars 2021. En förutsättning för att verksamheterna ska kunna hålla öppet är givetvis att föreskrifter och allmänna råd för att minska risken för smittspridning kan följas.

Regeringen satsar på kulturskolan och vill att kulturskolan ska vara en självklar del i alla barns och ungas liv. För att fler barn och unga ska ha möjlighet att delta i kulturskoleverksamhet förstärktes det statliga bidraget till kulturskolorna i budgetpropositionen för 2021 med ytterligare 100 miljoner kronor och uppgår nu till 200 miljoner kronor för 2021 och 2022. Detta för att stimulera utveckling genom att bl.a. bredda och fördjupa kulturskolans utbud och undervisning, samt för att nå nya målgrupper. I årets ansökningsomgång var det rekordmånga kommuner som sökte kulturskolebidraget, totalt 255 kommuner.

Även de generella statsbidragen till kommuner och regioner kan användas till att stötta kulturskolans verksamhet genom pandemin. Regeringen har tillsammans med riksdagen förstärkt de generella statsbidragen med 26 miljarder kronor under 2020 samt 22,5 miljarder kronor år 2021.

Regeringen inrättade 2018 ett nationellt Kulturskolecentrum vid Statens kulturråd med uppdrag att stödja den kommunala kulturskolan genom att bland annat fördela bidrag och identifiera utbildnings- och utvecklingsbehov. Under året kommer statistik att samlas in för att få mer kunskap om kulturskolornas verksamhet, att kunna följa utvecklingen över tid och att underlätta för kommuner och regioner att göra jämförelser sinsemellan.

För att möta bristen på utbildade pedagoger i kulturskolan sjösatte regeringen 2018 Kulturskoleklivet, som syftar till att komplettera befintlig lärarutbildning och skapa fler lärare och pedagoger till landets kulturskolor. Sex lärosäten tilldelades särskilda medel för att arrangera utbildningar för de som vill utbilda sig för att arbeta i kulturskolan, men även för kompetensutveckling av befintlig personal. Statens kulturråd och Universitets- och högskolerådet (UHR) har under 2018–2020 arbetat med uppdraget att kartlägga behovet av och informera om högskoleutbildning av relevans för den kommunala kulturskolan. Där konstateras bl.a. att pandemin har försvårat nätverkande och ett långsiktigt strategiskt fokus. Sedan pandemin bröt ut har många kulturskolor och regionala aktörer haft fullt upp med att ställa om sin verksamhet.

Regeringens satsningar för den kommunala kulturskolan har betydelse, inte bara för enskilda barn och unga, utan även för samhället som helhet, vilket gör den till en nationell angelägenhet.

Stockholm den 17 mars 2021

Amanda Lind