Till innehåll på sidan

Kvinnojourers kompetens i fråga om hedersrelaterat våld och förtryck

Svar på skriftlig fråga 2021/22:294 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
A2021/ 02037/JÄM Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:294 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Kvinnojourers kompetens i fråga om hedersrelaterat våld och förtryck

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag avser att verka för att landets alla kvinnojourer besitter tillräcklig kompetens för att på ett säkert sätt bemöta och hjälpa de individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till brottsoffer. De ideella kvinnojourerna utgör ett viktigt komplement i detta arbete och kan - om de själva vill det - genomföra insatser på socialtjänstens uppdrag.

Socialstyrelsens nationella kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020 visar att 90 procent av de skyddade boendena som drivs av ideella föreningar uppger att de har personal med kompetens inom området hedersrelaterat våld.

Sedan 2015 har betydande statsbidrag reserverats för ideella kvinno- och tjejjourer. Syftet med statsbidraget är att stödja kvinno- och tjejjourer som bedriver verksamhet med bl.a. stödinsatser för flickor när det gäller rådgivning, samtal, att följa med eller på annat sätt stödja flickor i kontakter med myndigheter, annat praktiskt stöd i form av tjejgrupper samt information och kompetensutveckling och insatser för att förebygga mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor. Merparten av de jourer som har tagit emot bidrag (62 procent) bedömer att de har riktad verksamhet för kvinnor och flickor som har drabbats av hedersrelaterat våld (2020).

Det civila samhällets organisationer, inte minst kvinno- och tjejjourerna, behöver stabila förutsättningar för att bedriva sitt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, sexuellt våld, prostitution och människohandel, hedersrelaterat våld och förtryck samt för att ge stöd till dem som utsätts. Därför permanentas statsbidragen som syftar till att stödja viktig verksamhet som ideella kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer och andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta bedriver. Regeringen aviserar i budgetproposition för 2022 en barnrätts- och jämställdhetsreform som innebär att skyddat boende regleras som ny placeringsform, blir tillståndspliktigt och förenat med kvalitetskrav. Vid stärkta kvalitetskrav utifrån en ny lagstiftning kan vissa ideella organisationer som driver skyddade boenden behöva utveckla sitt arbete för att leva upp till nya krav. Regeringen inrättar därför ett riktat, tillfälligt statsbidrag, med syfte att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten.

Regeringen bedriver ett intensivt arbete för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Lagstiftning har skärpts och medel har avsatts för att öka kunskapen och kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck i samhället i stort. Genom permanentningen av det nationella kompetensteam som finns vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och de resurser som tillförs 2022 ökar förutsättningarna för såväl offentliga aktörer som civilsamhället att utveckla Sveriges arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Stockholm den 3 november 2021

Märta Stenevi

Skriftlig fråga 2021/22:294 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) (Besvarad 2021-10-27)

Fråga 2021/22:294 Kvinnojourers kompetens i fråga om hedersrelaterat våld och förtryck

av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

I Sverige finns det omkring 200 kvinnojourer som ger stöd åt och skyddar utsatta kvinnor och barn. Vissa av kvinnojourerna är kvinno- och tjejjourer. Det stora flertalet jourer är anslutna till någon av de båda riksorganisationerna Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon. Det finns stora skillnader mellan de olika kvinno- och tjejjourerna när det gäller resurser. Som exempel kan nämnas att vissa kvinnojourer har anställd personal, kontor och telefonjour dygnet runt, medan andra har begränsade telefontider och endast ideellt arbetande jourkvinnor. Under år 2020 fanns totalt cirka 500 anställda och 3 500 ideellt aktiva inom verksamheten. Kvinno- och tjejjourer finns i mer än hälften av alla kommuner.

Kvinnojourernas verksamhet består i regel av de tre delarna skyddat boende, öppen verksamhet och opinionsarbete. Tjejjourernas verksamhet består i regel av öppen verksamhet och opinionsarbete. De flesta kvinnojourer driver skyddade boenden. De största kvinnojourerna kan ha upp till 20 platser för vuxna och lika många barn i sitt skyddade boende, medan de minsta jourerna kan ha 1–2 platser tillgängliga. Lokala kvinno- och tjejjourers huvudsakliga inkomstkällor består av kommunala föreningsbidrag och olika statsbidrag.

I dag finns det endast ett fåtal kvinnojourer som har rätt kunskap för att kunna hjälpa kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Dessa problem växer över landet samtidigt som kunskapen om hedersproblematik är begränsad.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

Avser statsrådet att verka för att landets alla kvinnojourer besitter tillräcklig kompetens för att på ett säkert sätt bemöta och hjälpa de individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.