Kvinnojoursdrivna skyddade boenden
Svar på skriftlig fråga 2023/24:795 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:795 Kvinnojoursdrivna skyddade boenden
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2023/24:795 Marcus Wennerström (S)
Kvinnojoursdrivna skyddade boenden
Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för att kvinnojoursdrivna skyddade boenden inte ska behöva avsluta sin verksamhet i samband med att den nya lagstiftningen som innebär tillståndsplikt för skyddade boenden i kraft införs.
Regeringens utgångspunkt i detta sammanhang är den enskildes rätt till stöd, hjälp och skydd vid utsatthet för våld och andra övergrepp. Skyddat boende kan vara en avgörande insats i akuta, alltför ofta livshotande situationer. Den riktar sig till en av vårt samhälles mest sårbara grupper som vanligtvis har omfattande behov av vård och omsorg. Trots detta har insatsen skyddat boende under lång tid inte varit närmare reglerad.
Till kommunens ansvar hör enligt socialtjänstlagen (2001:453) att vid behov ge stöd och hjälp till brottsoffer. Med stöd av socialtjänstlagen kan genomförandet av insatser, exempelvis skyddat boende, lämnas över till en annan kommun, en ideell organisation eller en vinstdrivande aktör. I tillämpliga delar omfattas utföraren då av regelverket som gäller för socialtjänsten.
Som framgår av regeringens proposition Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) har brister i skyddade boenden varit kända under lång tid, bl.a. i fråga om situationen för medföljande barn. Grundläggande faktorer som bemanning, kompetens och tillgänglighet varierar betydligt mellan boenden. Med hänsyn till våldsutsattas behov och intressen är det alltså nödvändigt att skärpa kraven på kommuner, regioner och utförare.
Samtidigt är regeringen angelägen om att ideella organisationer även fortsättningsvis ska kunna bedriva brottsofferstödjande verksamhet. För insatser som kompletterar kommunernas ansvar kan kvinno- och tjejjourer ta del av omfattande statsbidrag, vilket många kvinnojourer glädjande nog har valt att göra. Dessutom finns ett tillfälligt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i skyddade boenden som drivs av ideella organisationer. Avsikten är att i alla avseenden underlätta för kvinnojourer och därmed bl.a. möjliggöra att söka tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg. Det är Socialstyrelsen som prövar frågor om sådana statsbidrag.
Regeringen har även tagit andra initiativ för att underlätta kommuners köp av insatsen skyddat boende från idéburna aktörer, t.ex. genom uppdrag till Upphandlingsmyndigheten.
Sammantaget bedömer regeringen att ideella kvinnojourer har goda förutsättningar att verka både som självständiga företrädare för det civila samhället och – när de själva väljer det – som utförare av tjänster på kommunernas uppdrag.
Stockholm den 17 april 2024
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2023/24:795 av Marcus Wennerström (S) (Besvarad 2024-04-10)
Fråga 2023/24:795 Kvinnojoursdrivna skyddade boenden
av Marcus Wennerström (S)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Den 1 april i år trädde den nya lag som innebär tillståndsplikt för skyddade boenden i kraft. Vi socialdemokrater välkomnade en lagstiftning som har som ambition att höja kvaliteten på skyddade boenden och motarbeta oseriösa aktörer. Skyddade boenden är en ofta livsviktig resurs för kvinnor som behöver fly en mans våld.
I Sverige finns en mångårig erfarenhet av ideella och idéburna kvinnojourer som har drivit skyddade boenden som en del i sin verksamhet. Vi socialdemokrater påpekade i beredningsarbetet en oro för att dessa verksamheter skulle kunna komma att konkurreras ut och lyfte därför också fram möjligheten för kommuner att sluta så kallade IOP-avtal, som säkerställer en mer långsiktig finansiering och som ger jourerna de resurser som behövs för att fortsatt kunna driva skyddade boenden av hög kvalitet.
Det är därför oerhört olyckligt när flera rapporter gör gällande att flera kvinnojourer nu överväger eller till och med beslutar om att lägga ned sin verksamhet. Särskilt problematiskt är det då flera anger den administrativa avgiften för att ansöka om tillstånd hos Ivo som avgörande i beslutet att inte gå vidare med en ansökan. Avgiften på 30 000 kronor är en stor chansning för många verksamheter som redan vänder och vrider på varje krona för att de ska gå till skyddsbehövande kvinnor.
Med anledning av ovanstående frågar jag statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
På vilket sätt avser statsrådet att verka för att kvinnojoursdrivna boenden inte ska behöva avsluta sin verksamhet i samband med att den nya lagstiftningen införs?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.