Kyrkoantikvarisk ersättning

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1974 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:1974 av Cassandra Sundin (SD)
Kyrkoantikvarisk ersättning

Cassandra Sundin har frågat mig vad regeringen avser att göra för att de församlingar med renoveringsbehov som inte får ta del av kyrkoantikvarisk ersättning ska ha möjlighet att bevara och vårda kyrkomiljöerna.

Det kyrkliga kulturarvet tillhör alla, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan eller inte. I skrivelsen Det kyrkliga kulturarvet (skr. 2018/19:122) som regeringen lämnade till riksdagen i maj 2019 slår regeringen därför fast att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Därför får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning från staten. Sedan 2010 uppgår den till 460 miljoner kronor per år. Ersättningen går till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Den del av ett projekts kostnader som inte kan betraktas som kulturhistoriskt motiverade kostnader ska däremot församlingarna själva stå för. För att även ekonomiskt svagare församlingar ska kunna bära den egenfinansiering som krävs för att erhålla kyrkoantikvarisk ersättning, införde Svenska kyrkan 2018 ett nytt kyrkounderhållsbidrag om sammanlagt 100 miljoner kronor som stiften ska använda till underhållsåtgärder på församlingarnas kyrkobyggnader.

Svenska kyrkan har även infört en ny fördelningsmodell för den kyrkoantikvariska ersättningen. Regeringen har i skrivelsen Det kyrkliga kulturarvet framhållit att denna nya fördelningsmodell har goda förutsättningar att på sikt göra ersättningen mer anpassad efter vårdbehoven i landet i stället för efterfrågestyrd, vilket tidigare varit fallet. Regeringen kommer att följa arbetet med den nya fördelningsmodellen.

I slutändan handlar förutsättningarna för att bevara det kyrkliga kulturarvet inte enbart om finansiering utan också om att det finns ett fortsatt starkt allmänintresse för detta kulturarv i samhället. Här behövs en fördjupad samverkan mellan olika samhällsaktörer, inte minst på lokal nivå.

Stockholm den 3 mars 2021

Amanda Lind