Till innehåll på sidan

Långa utredningstider för jaktbrott

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2060 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på fråga 2019/20:2060 av Lars Beckman (M)
Långa utredningstider för jaktbrott

Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förkorta utredningstiderna för misstänkta grova jaktbrott.

Att brottsutredningar bedrivs så skyndsamt och effektivt som möjligt är viktigt ur både den misstänktes och samhällets perspektiv. Medelgenomströmningstiderna för brottsutredningar rörande jaktbrott har varierat lite de senaste åren, men utvecklingen hittills under 2020 visar på minskade tider i förhållande till 2018 och 2019, vilket är positivt. Medelgenomströmningstiden för ärenden redovisade till åklagare rörande jaktbrott uppgick till 146 dagar under perioden januari–juli 2020, medan motsvarande tider 2018 och 2019 var 170 respektive 171 dagar.

Det ligger inte i ett statsråds eller regeringens uppgifter att granska och uttala sig om rättsväsendets handläggning av enskilda ärenden. Sådan granskning är en uppgift för andra myndigheter. Min utgångspunkt är dock att vi måste ha en brottsutredningsverksamhet med förmåga att hantera ärenden inom rimliga tidsramar. Regeringens politik, med de genomförda och fortsatt aviserade resursförstärkningarna till Polismyndigheten, syftar till att förbättra myndighetens förutsättningar att utreda och förebygga brott.

Vid sidan av att Polismyndigheten förstärks personellt, där målsättningen är 10 000 fler polisanställda år 2024 än 2016 och dit vi nu nått halvvägs, pågår ett arbete inom myndigheten med att ta fram en utredningsstrategi i syfte att öka uppklaringen av brott och se till att medborgarnas förtroende för verksamheten upprätthålls. Strategin inbegriper frågor om tidig bevissäkring, effektiv och rättssäker förundersökningsledning, ärendesamordning med särskilt fokus på brottsaktiva, daglig ledning och styrning samt ändamålsenlig uppföljning. Förhoppningsvis kan detta arbete också leda till kortare och mer effektiva utredningsprocesser.

Stockholm den 10 september 2020

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2019/20:2060 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2020-08-28)

Fråga 2019/20:2060 Långa utredningstider för jaktbrott

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I det senaste numret av Svensk Jakt nr 9 2020 kan man läsa om en man från Alfta som har utretts för misstänkt grovt jaktbrott. Det är läsning som ger anledning till många frågor om hur svenskt rättsväsen hanterar frågor om jaktbrott. I den här mannens fall har han varit misstänkt i tre år. Under de tre åren har hans vapen varit beslagtagna, och han har inte kunnat utöva sin jakt. Mannens far fick i samband med gripandet en hjärtattack och avled. Ett trettiotal poliser har varit inblandade i utredningen och gripandet av mannen i Hälsingland.

Den man som var misstänkt för jaktbrottet avlyssnades av polisen. Den telefonavlyssningen är anmäld till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och kommer att prövas i särskild ordning.

Att vara misstänkt för ett grovt jaktbrott är naturligtvis en stor psykisk påfrestning för den som anser sig vara oskyldig. En sådan utredning bör också hanteras skyndsamt av rättsväsendet, men uppenbarligen är det inte så i verkligheten. Det finns flera uppmärksammade fall där åklagare och polis har gett medierna en omfattande information om misstankar mot enskilda, men sedan har målen har lagts ned. Förutom att personerna anser sig vara dömda av rättsväsendet och av allmänheten genom de omfattande medieläckorna kan inte personerna jaga eftersom deras vapen är beslagtagna.

I målet i Hälsingland säger polisen själv i samma intervju att den tekniska utredningen har tagit ovanligt lång tid, vilket påverkade utredningen. Åklagaren hänvisar i artikeln till bristande resurser hos polisen.

Det är inte rimligt att utredningar som har oerhört stora personella resurser vid gripandet och är så medialt uppmärksammade när personer grips sedan inte har resurser att följa upp utredningen i rimlig tid. Det är heller inte rimligt att personer fråntas sina vapen under så lång tid.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Miakel Damberg:

 

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förkorta utredningstiderna för misstänkta grova jaktbrott?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.