Lantmäteriets ökade avgifter för fastighetsbildning
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3411 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3411 av Lars Beckman (M)
Lantmäteriets ökade avgifter för fastighetsbildning
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att hejda kostnadsutvecklingen inom lantmäteriområdet, och om det finns ambitioner att minska lantmäterikostnaderna för sakägarna.
Jag är mån om att vi har transparenta och förutsägbara avgifter för användningen av lantmäterimyndigheternas tjänster. Lantmäteriet har så kallad föreskriftsrätt enligt förordning (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar vilket innebär att det är Lantmäteriet som bestämmer storleken på avgifterna. Så sent som i juni i år beslutade Lantmäteriets styrelse om en ändring av föreskrifterna (LMFS 2019:4) i syfte att minska kostnaderna för kunden.
Fastighetsbildningsverksamheten vid det statliga Lantmäteriet har ett ekonomiskt mål om full kostnadstäckning vilket innebär att myndigheten ska beräkna avgifterna så att intäkterna på sikt täcker samtliga kostnader som direkt eller indirekt hör till verksamheten. Som huvudregel beräknas avgifterna vid lantmäteriförrättningar utifrån hur lång tid som behövs för handläggningen. I sammanhanget är det viktigt att påtala att handläggningen inte består av ren administration utan omfattar ett juridiskt utredningsarbete.
Över tid är det även viktigt att lantmäterimyndigheterna drar nytta av nya arbetssätt och ny teknik för att effektivisera verksamheten som också gynnar medborgare, både genom en rimlig kostnadsutveckling och kortare handläggningstider. Lantmäteriet har i slutrapporten En kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i fastighetsbildningsprocessen redogjort för att en förbättrad digitaltillgång till data inom fastighetsbildningsverksamheten kan innebära sänkta kostnader och förbättrad kvalitet. Samtidigt påtalar myndigheten att en digitalisering av fastighetsbildningsprocessen bl.a. kräver en omfattande och tidskrävande juridisk utveckling Denna rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 18 augusti 2021
Märta Stenevi
Skriftlig fråga 2020/21:3411 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2021-08-05)
Fråga 2020/21:3411 Lantmäteriets ökade avgifter för fastighetsbildning
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
I september 1988 beslutade dåvarande regering att tillsätta Fastighetsbildningskostnadsutredningen. Bakgrunden till utredningen var den mycket kraftiga kostnadsutvecklingen för verksamheten, som lett till bland att fastighetsägare avstod från att anlita Lantmäteriet och i stället valde andra rättsliga lösningar. Avgiften för att avstycka en fastighet hade under perioden 1972–1989 ökat med cirka 480 procent i löpande pris och cirka 180 procent i fast pris. En avstyckning av en småhustomt kostade 1990 kostade för sakägaren 8 540 kronor. Lantmäteritaxans belopp för tidsersättning under 1989 var 484 kronor per timme för chefstjänstemän och 362 kronor per timme för flertalet lantmätare. I betänkandet SOU 1990:9 föreslogs en rad åtgärder för att förenkla och effektivisera förrättningsverksamheten.
I dag råder en liknande situation. Rapporter från riksdagens utredningstjänst visar att handläggningstiderna är längre än i övriga nordiska länder och att det föreligger stora skillnader i handläggningstid för samma typ av åtgärd beroende på var i landet berörda fastigheter ligger.
Att stycka av en tomt på landsbygden kostar enligt uppgifter på Lantmäteriets hemsida cirka 55 000–65 000 kronor. Timkostnader som debiteras är:
• erfaren förrättningslantmätare: 1 700 kronor per timme
• senior förrättningslantmätare och specialistförrättningslantmätare: 1 900 kronor per timme.
Avgiften för att stycka en tomt har till exempel mellan åren 2013 och 2016 ökat med 30 procent medan den allmänna prisutvecklingen var mindre än 1 procent under samma period.
Höga kostnader, kraftiga höjningar av avgifter och långa handläggningstider leder till att byggandet av småhus, kraftledningar och vägar försvåras samt att förvaltningen av fastigheter och anläggningar inte kan ske på ett ändamålsenligt sätt.
Den allmänna prisutvecklingen mellan 1990 och 2020 har varit 161 procent. Det innebär att kostnaden för en avstyckning skulle ha varit 13 800 kronor och debiterad timersättning varit 585 kronor om avgifterna hade följt konsumentprisindex. Avgifterna för att stycka en tomt är i dag fyra till sex gånger högre i realt penningvärde. Innehållet i tjänsten är densamma för sakägaren och handläggningstiderna oförändrade.
Detta är helt otillfredsställande och leder till att det svenska förrättningssystemet ifrågasätts alltmer.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Vilka åtgärder vidtar statsrådet för att hejda kostnadsutvecklingen inom lantmäteriområdet, och finns det ambitioner att minska lantmäterikostnaderna för sakägarna?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.