Till innehåll på sidan

Lärarenkäter

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1191 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
U2022/01148 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1191 av Jörgen Grubb (SD)
Lärarenkäter

Jörgen Grubb har frågat mig om jag anser att den typ av elevenkäter vars avsikt är att bedöma lärare borde tas bort och, om svaret är nej, om jag har något förslag som begränsar att dessa enkäter utgör underlag för lärares löneutveckling.

Inledningsvis vill jag poängtera att lärares arbete styrs av skolans styrdokument. Det framgår av skollagen att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vidare anges i bestämmelserna att det pedagogiska arbetet i skolan ska ledas och samordnas av rektorn. Läroplanen för bl.a. grundskolan anger att det i detta ingår ett ansvar för att verksamheten inriktas mot de nationella målen. I såväl grundskolans som gymnasieskolans läroplaner poängteras att eleverna ska ges ansvar och inflytande, t.ex. framgår det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. Det framgår även att ett av skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.

När det gäller lärares löner innebär den svenska lönebildningsmodellen att det är arbetsmarknadens parter som har ansvaret för lönebildningen. Det är parterna som gemensamt förhandlar om löner och villkor. Detta utgör en grundpelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Flertalet kollektivavtal utgår från att lönen ska vara individuell och differentierad. Avtalen anger också ofta kriterier för hur lönesättningen ska ske. Jag som minister kan således inte tala om hur en arbetsgivare, dvs. en offentlig eller enskild huvudman ska gå till väga vid lönesättning av lärare. Däremot förutsätter jag att varje huvudman följer skolans styrdokument och att lärares löner sätts i enlighet med de avtal som parterna har förhandlat fram.

I sammanhanget vill jag också nämna vikten av att skolan ses som en gemensam bildningsinstitution där såväl lärare som elev behandlas med respekt och ges goda förutsättningar att utföra sitt arbete i enlighet med styrdokumenten. Undervisningen ska hålla hög kvalitet och vara likvärdig och betygssättningen ska vara rättvis. Lärare ska inte ses som leverantörer av en tjänst på en marknad och på samma sätt ska elever inte ses som kunder. Att gå i skolan är inte att konsumera en tjänst utan att tillgodogöra sig en rättighet och, när det gäller grundskolan, uppfylla en skyldighet. Marknadsmekanismerna på skolans område rimmar dock illa med allt detta. Regeringen arbetar därför för fullt med att på olika sätt ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan.

Stockholm den 9 mars 2022

Lina Axelsson Kihlblom

Skriftlig fråga 2021/22:1191 av Jörgen Grubb (SD) (Besvarad 2022-03-02)

Fråga 2021/22:1191 Lärarenkäter

av Jörgen Grubb (SD)

till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

 

Många skolor använder sig av enkäter som bland annat skickas till elever för att de ska bedöma sina lärare. Första tanken kring detta kan vara positiv eftersom eleverna får en möjlighet att tycka till om sina lärare. Men är det så enkelt?

De lärare som är alltför tillmötesgående när det gäller att göra som elever vill, som agerar på ett mer likgiltigt sätt gentemot ordningen i klassrummet och som är mer kompis än ledare inför sina elever kan få bra omdöme av många elever. Motsatsen kan hända för den lärare som med ett starkt ledarskap och höga förväntningar driver elevernas utveckling till goda kunskaper. Detta kan av många elever uppfattas som strängt och jobbigt, och det finns en stor risk att omdömet avseende denna lärare inte blir så bra som det borde.

Det finns skolor som lägger stor vikt vid elevernas svar inför den kommande lönerevisionen, vilket är olyckligt. Rektorerna måste vara mycket mer närvarande och ha kompetens att bedöma sina lärare utan dessa enkäter, vilka också skapar en stor administrativ börda för skolans personal. 

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:

 

Anser statsrådet att den typ av elevenkäter vars avsikt är att bedöma lärare borde tas bort, och om svaret är nej, har statsrådet något förslag som begränsar att dessa enkäter utgör underlag för lärares löneutveckling?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.