Lärlingsutbildning på lika villkor
Svar på skriftlig fråga 2015/16:479 besvarad av Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2015/05803/GV | ||
Utbildningsdepartementet |
Gymnasie- och kunskapslyftsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:479 av Erik Bengtzboe (M) Lärlingsutbildning på lika villkor
Erik Bengtzboe har med hänvisning till kommuners möjlighet att ansöka om statsbidrag för utveckling av lärlingsverksamheten frågat mig om jag och regeringen planerar att erbjuda möjligheten till stöd till att utveckla lärlingsutbildningarna till alla skolor, även friskolor, på lika villkor.
Den dåvarande borgerliga regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) att det finns ett stort antal kommuner som inte har någon lärlingsutbildning i egen regi eller enbart i mindre omfattning. Efter att riksdagen beslutat om propositionen infördes därför ett särskilt utvecklingsbidrag för att främja att lärlingsutbildning ska komma till stånd i skolor med kommunal huvudman.
Det särskilda bidraget regleras i 3 a § förordningen (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning. Enligt bestämmelsen får statsbidrag lämnas för kommunala utvecklingsinsatser som innebär att antalet elever i gymnasial lärlingsutbildning kan öka eller att sådan utbildning kan erbjudas.
Av det anordnarbidrag för gymnasial lärlingsutbildning som betalades ut för enskilda och kommunala huvudmäns utvecklingskostnader för läsåret 2014/15 fördelades ca 43 miljoner kronor till enskilda huvudmän och ca 30 miljoner kronor till kommunala huvudmän. Detta kan sättas i relation till att under samma läsår studerade 27 procent av samtliga elever på yrkesprogrammen hos en enskild huvudman och 72 procent hos en kommunal huvudman.
I Statens skolverks redovisning av regeringsuppdraget om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning läsåret 2014/15 framgår att lärlingsutbildning endast erbjöds i 125 av 290 kommuner (dnr 8.1.1 – 2015:1104). Det framgår också att främst små och medelstora kommuner anordnar lärlingsutbildning. De enskilda huvudmännen anordnar lärlingsutbildning huvudsakligen i större kommuner.
Jag anser att det statliga stödet för kommunala utvecklingsinsatser när det gäller gymnasial lärlingsutbildning är viktigt för att ännu fler kommuner ska kunna komma i gång med lärlingsutbildning och för att elever ska ges god tillgång till lärlingsutbildning över hela landet.
Stockholm den 18 december 2015
Aida Hadzialic
Skriftlig fråga 2015/16:479 av Erik Bengtzboe (M) (Besvarad 2015-12-10)
Fråga 2015/16:479 Lärlingsutbildning på lika villkor
av Erik Bengtzboe (M)
till Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Framtidens arbetsmarknad ställer krav på flexibilitet och omställning. Det medför i sin tur höga förväntningar på ett utbildningssystem som klarar av att möta alla individers intressen och förmågor och samtidigt se till arbetsmarknadens breda och mångfasetterade behov. Sedan Alliansen återinförde lärlingsutbildningen på gymnasiet har det därmed funnits ytterligare möjligheter för unga att utbilda sig på ett mer arbetsmarknadsnära sätt. Över blockgränserna verkar nu det finnas samsyn kring att lärlingsutbildningen fyller en viktig funktion.
Skolverket bedriver på uppdrag en insats för att understödja utvecklingen mot fler lärlingsplatser. Kommuner som ser möjlighet att utveckla lärlingsverksamheten kan söka medel från Skolverket för att göra detta. Under 2015 har nästan 21 miljoner kronor beviljats, med målet att bidra till fler lärlingsplatser. Utvecklingen hämmas tyvärr av det faktum att Sveriges friskolor inte har möjlighet att ta del av de medlen. Målet att utöka antalet lärlingsplatser kan underlättas av att även friskolor får möjlighet att delta i satsningen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet om hon och regeringen planerar att erbjuda möjligheten till stöd till att utveckla lärlingsutbildningarna till alla skolor, även friskolor, på lika villkor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.