Till innehåll på sidan

Livslångt lärande

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1323 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
U2022/01395 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1323 av Fredrik Christensson (C)
Livslångt lärande

Fredrik Christensson har frågat mig hur jag och regeringen avser att följa upp satsningen på livslångt lärande.

Livslångt lärande är ett prioriterat område för regeringen. Under år 2021 tydliggjordes lärosätenas roll för det livslånga lärandet genom en lagändring i 5 § högskolelagen (1992:1434). Förslaget till lagändring presenterades i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020 (prop. 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige) som togs fram i samarbete med bl.a. Centerpartiet. Regeringen framhöll då att behovet av vidareutbildning och omställning kommer att öka i takt med att arbetslivet förändras och fler kommer behöva arbeta högre upp i åldrarna. De förändringar vi sett på arbetsmarknaden till följd av pandemin har, enligt min bedömning, visat att denna lagändring var ett bra och strategiskt viktigt beslut. Inte minst i ljuset av införandet av det nya omställningsstudiestödet som regeringen tagit fram i nära samarbete med Centerpartiet. När det nya omställningsstudiestödet är fullt utbyggt år 2026 kommer cirka 44 000 individer kunna nyttja stödet. Detta kommer troligtvis öka efterfrågan på livslångt lärande för individer mitt i arbetslivet.

Som Fredrik Christensson nämner i sin fråga har regeringen presenterat en satsning på motsvarande 3 000 utbildningsplatser för livslångt lärande vid universitet och högskolor från och med 2020. Satsningen har därefter förlängts till 2024 och det har gjorts ett tillägg att utbildningarna ska främja klimatomställning.

Vid införandet av denna satsning fick de lärosäten som omfattas av reformen i regleringsbrev för 2020 ett återrapporteringskrav och Universitetskanslersämbetet har följt upp utfallet under 2020. Universitetskanslersämbetet har konstaterat att det är svårt att ur lärosätenas årsredovisningar för år 2021 fastställa hur omfattande utbildningen har varit, men det handlar, enligt Universitetskanslersämbetet, om i storleksordningen 1 000 helårsstudenter. För att bättre kunna följa utvecklingen av satsningen har regeringen därför förtydligat återrapporteringskravet för just livslångt lärande i lärosätenas regleringsbrev för år 2022.

Stockholm den 30 mars 2022

Anna Ekström

Skriftlig fråga 2021/22:1323 av Fredrik Christensson (C) (Besvarad 2022-03-22)

Fråga 2021/22:1323 Livslångt lärande

av Fredrik Christensson (C)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Inför budgetåret 2021 presenterade regeringen en satsning på motsvarande 3 000 utbildningsplatser för livslångt lärande vid universitet och högskolor. Satsningen har sedermera förlängts till 2024 och det har gjorts ett tillägg att utbildningarna ska främja klimatomställning. Satsningen innebär att universitet och högskolor får avräkna ett ersättningsbelopp som motsvarar både en helårsstudent och en helårsprestation, oavsett hur studenterna presterar i de aktuella kurserna.

Den prestationsbaserade resurstilldelningen lyfts ofta fram som ett hinder för det livslånga lärandet, eftersom äldre och yrkesverksamma studenter har lägre genomströmning. Centerpartiet anser att det samtidigt är viktigt att lärosätena fortsätter att arbeta för att studenterna tar sig igenom utbildningarna, även om incitamenten förändras. Det är dock svårt att utläsa från lärosätenas avrapportering för 2021 hur satsningen på livslångt lärande har använts, vilka ämnen som har prioriterats och hur genomströmningen ser ut.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur avser ministern och regeringen att följa upp satsningen på livslångt lärande?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.