Till innehåll på sidan

Mål för forskning och utveckling

Svar på skriftlig fråga 2017/18:469 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


U2017/04958

/F

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:469 av Betty Malmberg (M)
Mål för forskning och utveckling

Betty Malmberg har frågat mig vilka mål som regeringen arbetar mot när det gäller offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling (FoU).

Regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Regeringen fortsätter att stärka samhällsbygget utifrån denna målbild för forskningspolitiken genom långsiktiga investeringar i forskning, utbildning och innovation. Det är också viktigt för regeringen att Sverige är ett attraktivt land för internationella investeringar i FoU.

Vid Europeiska rådets möte i juni 2010 enades EU-ländernas stats- och regeringschefer om utformningen av Europa 2020-strategin. Målet för hela EU inom ramen för strategin är att 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. Det svenska nationella målet för FoU inom ramen för strategin angavs till cirka 4 procent av BNP 2020. Sverige och Österrike var enligt den senaste tillgängliga statistiken 2015 de enda EU-länder som hade större FoU-intensitet än EU:s treprocentmål. Medelvärdet för EU28 ligger på drygt 2 procent.

I proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft pekar regeringen ut tre uppföljningsbara delmål för den tioårsperiod som målbilden omfattar. Ett av delmålen anger att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling och att de offentliga och privata investeringarna även fortsatt bör överskrida EU:s mål.

I Sverige har vi kunnat fortsätta investera i kunskap medan länder i vår omvärld har gjort stora neddragningar. Jag är övertygad om att det är vägen framåt för det svenska samhället. Med andra ord ser jag ingen motsättning mellan Sveriges målsättning inom ramen för Europa 2020-strategin och regeringens nya forskningspolitiska delmål.

Stockholm den 21 december 2017

Helene Hellmark Knutsson

Skriftlig fråga 2017/18:469 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2017-12-12)

Fråga 2017/18:469 Mål för forskning och utveckling

av Betty Malmberg (M)

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

I regeringens proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft lyder ett av delmålen: Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.

Detta är ett mål som för närvarande betyder att en medlemsstats privata och offentliga investeringar i forskning och utveckling (FoU) ska uppgå till 3 procent av bnp.
På regeringens hemsida (http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020-strategin/overgripande-mal-och-sveriges-nationella-mal/) står emellertid att läsa att de offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020. En sida som är uppdaterad så sent som den 15 augusti 2017. Sammantaget blir detta högst förvirrande. Vilket mål är det egentligen som gäller? Samtidigt är det högst väsentligt att det blir klarlagt vilken ambitionsnivå som regeringen har i denna viktiga fråga.

Med hänvisning till detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:

 

Vilket av de redovisade målen arbetar statsrådet och regeringen mot då det gäller privata och offentliga investeringar i FoU?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.