Mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta
Svar på skriftlig fråga 2022/23:741 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:741 och 2022/23:744 av Rickard Nordin (C) Mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta samt Regeringens klimathandlingsplan
Rickard Nordin har frågat mig när regeringen kommer att lägga fram de förslag som Miljömålsberedningen enades om så att riksdagen kan fatta beslut om nya mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta. Rickard Nordin har också frågat mig om regeringen kommer att lämna en klimathandlingsplan i tid som konkret visar på hur Sverige kommer att nå samtliga klimatmål för såväl 2030 som 2040 och 2045?
Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärlden är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.
Miljömålsberedningen har utifrån sitt uppdrag levererat nya förslag för att ta Sverige framåt på klimatområdet. Det är en styrka för Sverige att vi kan bedriva ett brett förankrat parlamentariskt arbete på klimatområdet. Miljömålsberedningen har bland annat föreslagit mål för exportens klimatnytta och konsumtionens klimatpåverkan.
Regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att följa upp statistik om exportens effekt på de globala utsläppen, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat. Detta är ett viktigt underlag för vidare arbete med Miljömålsberedningens förslag. Övriga förslag från Miljömålsberedningen bereds nu i Regeringskansliet.
Den klimatpolitiska handlingsplanen tas fram enligt klimatlagen och lägger grunden för regeringens klimatpolitik under mandatperioden.
Stockholm den 9/6
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2022/23:741 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2023-06-01)
Fråga 2022/23:741 Mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta
av Rickard Nordin (C)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Under 2022 enades samtliga partier i Miljömålsberedningen om att Sverige bör införa två nya klimatmål: ett baserat på konsumtionens klimatpåverkan och ett baserat på den klimatnytta som svensk export kan bistå med i världen. De två målen fungerar som dragspel mellan varandra, eftersom båda är beroende av hur mycket eller lite omvärlden ställer om.
Förslagen har varit ute på remiss, och det är nu snart ett och ett halvt år sedan de presenterades. Det är därmed hög tid att regeringen lägger fram förslagen till riksdagen för beslut.
De konsumtionsbaserade målen är av yttersta vikt för att fånga upp de utsläpp som Sverige och svenskarna ger upphov till genom sin handel. Internationella flygresor, produkter som tillverkas i Kina och mycket mer syns inte i den svenska klimatstatistiken trots att det är vi som använder produkterna. På samma sätt missas även den exportnytta som svenska företag gör när vi producerar klimatsmarta produkter som fossilfritt stål, el eller värmepumpar och säljer till andra länder så att de kan minska sitt klimatavtryck. De syns bara som utsläpp i den svenska statistiken trots att det är stora nettovinster för klimatet.
Klimatfrågan väntar inte. Koldioxidhalten i atmosfären ökar. Därför är det förvånande att regeringen inte lägger fram förslag till riksdagen om dessa mål som vi politiskt är eniga kring.
Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari blir därför:
När kommer regeringen att lägga fram de förslag som Miljömålsberedningen enades om så att riksdagen kan fatta beslut om nya mål för konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.