Till innehåll på sidan

Mänskliga rättigheter i Palestina

Svar på skriftlig fråga 2023/24:154 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2023/24:154 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Mänskliga rättigheter i Palestina

Daniel Vencu Velaquez Castro har frågat mig om jag har gjort någon analys av hur hbtqi-personer och andra marginaliserade gruppers rättigheter påverkas av det frysta utvecklingsbiståndet till Palestina, och om jag kan redogöra för resultatet av en sådan analys.

Regeringen har beslutat att pausa det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Palestina, och uppdragit åt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att göra en översyn av biståndet till Palestina för att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas, utför våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning, som driver en antisemitisk agenda och personer eller som har samröre med sådana aktörer. Det humanitära biståndet, som styrs av de humanitära principerna, kommer inte påverkas.

Regeringen gör kontinuerligt bedömningar ur flera aspekter gällande beslut som tas. När Sidas översyn inkommer den 1 december avser regeringen ta ställning till det framtida utvecklingssamarbetet med Palestina.

Stockholm den 1 november 2023

Johan Forssell

Skriftlig fråga 2023/24:154 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) (Besvarad 2023-10-24)

Fråga 2023/24:154 Mänskliga rättigheter i Palestina

av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

Situationen i Israel och Palestina är vid bristningsgränsen med tusentals döda och ett krig som ser ut att bli långdraget. Hamas terrorattack ska fördömas och får aldrig ursäktas. Inte heller ska palestinier kollektivt bestraffas för Hamas fruktansvärda terrorattacker, och här har den svenska regeringen tyvärr valt att göra just det. Det frusna utvecklingsbiståndet kommer i en tid där polarisering, extremism, hat och konflikter ökar såväl i Palestina som i Israel. Det svenska utvecklingsbiståndet har använts till att främja demokrati, mänskliga rättigheter och fred mellan länderna. I många år var Sverige en stark röst för fredssamtal med målet om en tvåstatslösning där två folk kan leva sida vid sida som fredliga grannar, och biståndet var en viktig beståndsdel i det arbetet. Tyvärr tycks inte nuvarande regering ha haft detta i beaktande utan har i stället valt att helt avskärma sig från Palestina i ett läge där konflikten hade behövt en stark röst för fredssamtal och deeskalering. I Palestina behövs biståndet för att fortsatt arbeta för mänskliga rättigheter, och det innefattar bland annat organisationer som arbetar med att stärka hbtqi-personers rättigheter på framför allt Västbanken. Vi vet att i krig och konflikt ökar hatbrotten och att hbtqi-personer är särskilt utsatta. Det är ytterst allvarligt att regeringen inte haft detta i åtanke när man valde att frysa utvecklingsbiståndet. Även andra organisationer som arbetar med barnrätt, ungdomsverksamhet, kvinnors rättigheter och andra marginaliserade grupper kommer att få det tuffare i en tid när de behövs mer än någonsin.

Den svenska regeringen bestraffar det palestinska folket för Hamas terror. Det är beklagligt att regeringen inte värnar demokrati och mänskliga rättigheter när det behövs som mest.

Med anledning av detta frågar jag statsrådet Johan Forssell:

 

Har statsrådet gjort någon analys av hur hbtqi-personer och andra marginaliserade gruppers rättigheter påverkas av det frysta utvecklingsbiståndet till Palestina, och kan statsrådet i så fall redogöra för resultatet av sin analys?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.