Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Jemen
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1830 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1830 av Anders Österberg (S) Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Jemen
Anders Österberg har frågat mig om jag i kommande samtal med företrädare för olika jemenitiska parter kommare ett ta upp krav på rättvisa rättegångar, och även individuella fall, som till exempel Intisar al-Hammadis.
Jag delar den bild Anders Österberg ger av konflikten i Jemen och att minoriteter är i en särskilt utsatt situation. Vi följer situationen nära och jag känner till fallet Intisar al-Hammadi och hennes oroande situation.
Frågor som rör om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är en central utrikespolitisk prioritering och alltid en viktig del i mina och andra svenska företrädares samtal med internationella motparter. Det gäller även samtal med jemenitiska företrädare. Stöd till och skydd av människorättsförsvarare är en central del i detta. Vi tar ofta upp särskilt oroande enskilda fall i vår bilaterala dialog och, i lägen då det bedöms vara effektivt, i offentlig kommunikation. Arbetet är långsiktigt och tålamodskrävande. Ibland uppnår vi tillsammans med våra partners konkreta resultat, som i det fall Anders Österberg refererar till när ett antal dödsdömda bahaier släpptes fria i Jemen 2020.
Som Anders Österberg skriver är Sverige djupt engagerat för fred i Jemen och har löpande kontakter med jemenitiska och internationella företrädare till stöd för FN-sändebudets, den svenske diplomaten Hans Grundberg, arbete. I december 2018 stod Sverige värd för samtal mellan parterna som ledde fram till den s.k. Stockholmsöverenskommelsen och vårt intensiva arbete har sedan fortsatt. Jag har själv, som Anders Österberg noterar, besökt Jemen två gånger under min tid som utrikesminister. Senast i mars i år reste jag till Saudiarabien och Förenade arabemiraten för att tala om de stora humanitära behoven i Jemen och om en väg mot en lösning av konflikten. Vid flera av mina resor har jag också haft med mig budskap å hela EU:s vägnar till parterna och regionala aktörer.
I juni i år stod Sverige åter värd för ett stort möte om Jemen, denna gång med över 150 jemenitiska deltagare från alla delar av landet, FN, engagerade länder och internationella organisationer. Yemen International Forum arrangerades av Sanaa Center for Strategic Studies (SCSS) i samverkan med Folke Bernadotteakademin. Arrangörerna lade särskild fokus på att säkerställa deltagande av minoriteter från olika delar av Jemen. Forumet välkomnades som ett bidrag till fredsansträngningarna av såväl de jemenitiska deltagarna som av FN-sändebudet Grundberg, som också deltog. Som en del i samarbetet med SCSS finansierade Sverige också under 2020 ett projekt om minoriteters situation i Jemen. Projektet bidrar till ökad kunskap om olika minoriteters särskilda utsatthet.
Det är glädjande att det vapenstillestånd som i våras framförhandlades av FN-sändebudet nyligen kunde förlängas med ytterligare två månader. FN för nu intensiva samtal med parterna om att åstadkomma en mer permanent vapenvila och en hållbar politisk lösning. Sverige arbetar aktivt till stöd för dessa ansträngningar.
Samtidigt är den humanitära krisen fortsatt svår och förvärras ytterligare av högre livsmedelspriser till följd Rysslands aggression mot Ukraina. Sverige är en stor humanitär givare och har sedan flera år en särskild roll som medvärd för FN:s årliga givarkonferenser för Jemen. Tillsammans med EU-kommissionen leder Sverige också de internationella ansträngningarna för att förbättra situationen för humanitära organisationer i Jemen. Vi för dialog med parterna om vikten av att all humanitär verksamhet fredas och når fram till alla behövande, inte minst kvinnor, barn och utsatta minoriteter.
Jag instämmer i vikten av att övervaka och rapportera om övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Jemen, liksom att utkräva ansvar. Det var därför ett stort bakslag när mandatet för FN:s expertpanel som övervakat MR-situationen i Jemen inte kunde förlängas i MR-rådet förra hösten, vilket jag då offentligt beklagade. Sverige kommer fortsätta att systematiskt arbeta med och driva dessa frågor i våra bilaterala kontakter och genom EU och FN.
Stockholm den 16 augusti 2022
Ann Linde
Skriftlig fråga 2021/22:1830 av Anders Österberg (S) (Besvarad 2022-08-02)
Fråga 2021/22:1830 Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Jemen
av Anders Österberg (S)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sveriges utrikesminister är ett välkänt och respekterat namn i Jemen och bland jemeniter. Den som i sommar har läst globalbar.se och utrikesministerns roll i att få ett flertal dödsdömda bahaier frisläppta har troligen, precis som jag, blivit berörd.
Sverige är djupt engagerat för Jemen och har tidigare stått värd för FN-möten med parterna. Senast i juni i år ägde ett uppskattat möte rum. Ann Linde har, som den enda av EU:s utrikesministrar, varit i Jemen vid två tillfällen. Därför är Sverige en naturlig mötesplats för samtal om Jemen.
Krig är helvetet på jorden, och minoriteter drabbas ofta extra hårt. Den jemenitisk-etiopiska modellen och skådespelerskan Intisar al-Hammadi har blivit uppmärksammad av flera framstående MR-aktivister och av organisationen Human Rights Watch. En domstol som kontrolleras av huthirebellerna i Jemens huvudstad Sanaa dömde Intisar al-Hammadi förra året till fem års fängelse för äktenskapsbrott och drogbruk. Människorättsorganisationer kritiserar domen för att bygga på falska bevis. Bland annat har hon fått underteckna erkännanden med ögonbindel. Hennes advokat har berättat att hon blivit utsatt för kränkande behandling i fängelset och fått motta nedsättande ord på grund av sitt etiopiska ursprung men också blivit kallad för ”slav” och ”hora”.
Den respekterade och välkände jemenitiska människorättsaktivisten Hind al-Eyrani berättar att just eftersom Intisar al-Hammadi är halvjemenit/halvetiopier så blir hon en minoritet som få kommer att försvara. Det finns inga starka släktnätverk som kommer att ingripa på hennes sida. Hennes enda hopp är att världen ska orka agera för hennes och andra minoriteters ärenden. Just al-Eyrani har ett långt engagemang för alla människors lika värde och rätt i Jemen och intygar också att Sverige är ett land som makthavare i landet lyssnar till. Speciellt till utrikesminister Linde, som är en röst för de röstlösa.
Al-Hammadi vittnade år 2020 om hur utsatt hon var för rasism just enbart på grund av hennes mörkare hudfärg. Etiopier och andra östafrikaner har varit extra utsatta i kriget i Jemen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern i kommande samtal med företrädare för olika jemenitiska företrädare att försäkra sig om rättvisa rättegångar, och kan ministern tänka sig att lyfta fall som till exempel Intisar al-Hammadis?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.