Till innehåll på sidan

Militärens roll vid korankravaller

Svar på skriftlig fråga 2022/23:971 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju2023/ 01994 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:971 av Tobias Andersson (SD)
Militärens roll vid korankravaller

Tobias Andersson har frågat försvarsministern om han avser att vidta några åtgärder för att se över förutsättningarna för militären att vid behov understödja polisen.

Frågan har överlämnats till mig.

Det är Polismyndigheten som har ansvar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det våldsamma upplopp som inträffade i Rosengård i Malmö för drygt två veckor sedan är naturligtvis oacceptabelt. De ansvariga ska gripas, dömas och få sina rättmätiga straff.

För att kunna upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten samt lagföra de som begår brott krävs resurser och effektiva verktyg. Mellan 2023 och 2024 ökar polisens anslag med drygt 3,7 miljarder kr. Totalt uppgår anslaget under 2024 till ca 40,8 miljarder kronor.

Regleringen om Försvarsmaktens stöd till polisen skiljer mellan situationer där det finns en risk för att Försvarsmaktens personal kan behöva använda våld eller tvång mot enskilda, och stödinsatser där det inte finns en sådan risk. När det gäller stöd som inte är förenat med risk för våld eller tvång mot enskilda finns det regler som möjliggör för Försvarsmakten att lämna stöd till civila myndigheter, däribland Polismyndigheten, med ett brett spektrum av uppgifter. Det stöd som lämnas till polisen omfattar bl.a. explosivhantering, tekniska undersökningar och helikoptertransporter.

När det däremot gäller stöd som kan innebära användning av våld eller tvång mot enskilda är dagens reglering betydligt mer restriktiv. Sådant stöd kan endast komma i fråga vid terroristbrott och då under begränsade förutsättningar.

Regeringen delar Tobias Anderssons uppfattning att det finns skäl att se över om möjligheterna för polisen att kunna begära och få stöd från Försvarsmakten ska utökas och i så fall hur. När och hur ett sådant stöd ska kunna lämnas bör dock bli föremål för noggranna överväganden.

Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram utredningsdirektiv som kommer innefatta bl.a. frågan om Försvarsmaktens stöd till polisen.

Stockholm den 20 september 2023

Gunnar Strömmer

Skriftlig fråga 2022/23:971 av Tobias Andersson (SD) (Besvarad 2023-09-07)

Fråga 2022/23:971 Militärens roll vid korankravaller

av Tobias Andersson (SD)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Förra årets korankravaller kring påskhelgen uppmärksammade svenskarna på att det i vårt land finns tusentals individer som är redo att ta till våld för att tysta vår grundlagsstadgade yttrandefrihet. Sedan dess har mycket skett, och hotbilden i Sverige har förstärkts av påtryckningar från andra stater, organisationer, religiösa ledare och individer – alla med ett gemensamt mål att förändra Sverige i grunden.

Tyvärr har dessa påtryckningar fått effekt, och i Sverige börjar nu allt fler partier såväl som personer lockas av tanken om att gå våldsverkarna till mötes. Den ständigt närvarande latenta hotbilden som våldsverkarna utgör gentemot Sverige och vårt sätt att leva gjorde sig påmind på nytt under helgen som var. I anslutning till en koranbränning i Malmö initierades kraftiga upplopp som kulminerade i stenkastning mot polis, bränder och annan skadegörelse.

Såväl detta fall som tidigare sammandrabbningar mellan polis och våldsverkare upprörda över vår yttrandefrihet har synliggjort att polisen inte har vad som krävs för att hantera situationen. Skadegörelsen och våldet mot polisen fortgår, och under kravallerna grips knappt några. Våldsmonopolet krackelerar, och det är inte säkert att regeringens arbete för utökade resurser till, och befogenheter för, polisen räcker.

Vid dessa sammandrabbningar borde därför även andra lösningar ses över; bland annat skulle understöd från militären kunna vara ett alternativ. Under polisbefäl skulle sannolikt militären kunna kliva in och återta kontrollen, säkra tryggheten och bistå polisen med att gripa de som gripas bör. Den exakta ordningen skulle onekligen behöva utredas, och militärt understöd till polisen bör endast brukas vid undantagstillfällen.

Att behovet finns torde dock vara uppenbart när man tar del av videoklipp som sprids från de tillfällen då polisen misslyckats med att upprätthålla ordning och reda och för stunden blivit av med våldskapitalet.

Mot bakgrund av detta önskar jag ställa följande fråga till försvarsminister Pål Jonson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att se över förutsättningarna för militären att vid behov understödja polisen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.