Minskad risk för diskriminering vid polisens arbete
Svar på skriftlig fråga 2023/24:948 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:948 Minskad risk för diskriminering vid polisens arbete
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:948 av Rasmus Ling (MP)
Minskad risk för diskriminering vid polisens arbete
Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att gå vidare med några förslag från Ds 2023:31, eller några andra åtgärder, för att minska risken för diskriminering i polisens arbete.
I Ds 2023:31 lämnades förslag till en ny reglering om säkerhetszoner. Utredarens bedömning var att förslaget om säkerhetszoner var förenligt med skyddet mot diskriminering och promemorian innehöll inte några förslag om ändring av diskrimineringslagstiftningen. Utredaren framhöll dock att förslagen i betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94) kan vara en viktig förstärkning av skyddet mot diskriminerande polisingripanden. Förslagen i betänkandet innebär bland annat en utvidgning av det begränsade diskrimineringsförbud som idag gäller för Polismyndigheten enligt diskrimineringslagen. Förslagen i betänkandet bereds i Regeringskansliet.
Vad gäller risken för diskriminering när polisen utför sitt arbete kan påpekas att alla polisiära befogenheter – även lagstiftningen om säkerhetszoner – kan innebära en risk för diskriminering om de tillämpas på fel sätt. Regeringen tar den risken på största allvar och utformade därför lagstiftningen om säkerhetszoner på ett sätt som ska minimera risken för diskriminering.
I regeringens proposition om säkerhetszoner (prop. 2023/24:84) tydliggörs till exempel att varje ingripande måste vara proportionerligt och att ingripande aldrig får ske enbart eller i huvudsak på grund av en persons faktiska eller förmodade etnicitet eller nationalitet. Systemet har också förenats med kontrollmekanismer som minskar risken för missbruk och godtycke, bland annat en möjlighet att överklaga beslutet om zonen till domstol och en skyldighet att dokumentera varje ingripande i zonen. Den nya lagstiftningen ska dessutom utvärderas när den varit i kraft en tid.
Vad avslutningsvis gäller den interpellationsdebatt Rasmus Ling refererar till, lyfte jag mycket riktigt riskerna med en diskussion som förs på felaktiga grunder. Det är ett starkt allmänintresse att frågor som rör polisen förs på ett sakligt och korrekt sätt. Det finns berättigade frågor om diskrimineringsskydd som regeringen också adresserar. Däremot vidhåller jag att en del inlägg i debatten om säkerhetszonerna snarare varit ägnade att på felaktiga grunder väcka misstroende mot polisen. Jag har för egen del stort förtroende för att polisen kommer att använda det nya verktyg som systemet med säkerhetszoner innebär på ett ansvarsfullt sätt.
Stockholm den 5 juni 2024
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2023/24:948 av Rasmus Ling (MP) (Besvarad 2024-05-30)
Fråga 2023/24:948 Minskad risk för diskriminering vid polisens arbete
av Rasmus Ling (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under en interpellationsdebatt (om interpellation 2023/24:723 Vallöftet om betald polisutbildning) den 24 maj 2024, mellan undertecknad och justitieminister Gunnar Strömmer, ville justitieministern diskutera frågor som rörde visitationszoner och hur den politiska debatten kring detta påverkar förtroendet för polisen. Justitieministern hade varit i USA och fått rådet att vara varsam med en politisk debatt som undergräver förtroendet för polisen på felaktiga grunder.
Justitieministern sa bland annat i debatten:
”Jag tänkte på det till exempel i ljuset av den debatt vi hade i Sverige om säkerhetszoner. Det är sakfrågor som man kan ha olika uppfattningar om. Men det fanns en underton i debatten som var väldigt misstänkliggörande mot svenska poliser, som om de så att säga väntade på möjligheten att exempelvis diskriminera medborgare.”
Uttalandet är anmärkningsvärt, särskilt mot bakgrund av att den departementspromemoria (Ds 2023:31 Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott) som låg till grund för lagen om visitationszoner hade utvecklade resonemang om risken för ökad diskriminering. Utredningen tar upp att Diskrimineringsombudsmannens tillsyn över Polismyndigheten är begränsad och att DO inte kan bistå en enskild som anser att etniska överväganden har legat till grund för ett ingripande. Diskrimineringslagen innehåller heller inget skydd mot diskriminerande tillämpning av polisiära befogenheter.
Att utredningen från Justitiedepartementet tog upp risken för ökad diskriminering innebär givetvis inte att det fanns en underton av misstro mot polisen i departementspromemorian. Däremot att det finns ett starkt behov av åtgärder, för att diskriminering inte ska förekomma. Som exempelvis att Diskrimineringsombudsmannen ska kunna granska polisen och att diskrimineringslagen ska ändras så att polisens tillämpning av sina befogenheter också ingår.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kommer ministern att gå vidare med några förslag från Ds 2023:31, eller några andra åtgärder, för att minska risken för diskriminering i polisens arbete?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.