Missbruk av den statliga lönegarantin

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1343 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2021/22:1343 av Magnus Persson (SD)
Missbruk av den statliga lönegarantin

Magnus Persson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ för att skyndsamt komma till rätta med problemen som uppdagats inom den statliga lönegarantin. Detta med anledning av Riksrevisionens granskning av den statliga lönegarantin som nyligen publicerades.

Två tydliga prioriteringar från den här regeringen är att bekämpa brottsligheten och att ta tillbaka kontrollen över välfärden. Ett av de allvarligaste hoten från organiserad brottslighet utgörs av angreppen på välfärdssystemen. Angreppen har över tid blivit mer avancerade och systematiska, och allt svårare att upptäcka. När våra trygghetssystem utnyttjas och missbrukas riskerar det att urholka förtroendet och legitimiteten för hela vår välfärd. Människor ska kunna lita på att deras skattepengar går till det som de är avsedda för, de ska inte hamna i kriminellas fickor.

Inte en krona från välfärdssystemen ska gå till kriminella. Regeringen har gett berörda myndigheter både mer resurser och fler verktyg för att kunna bekämpa kriminella aktörer som försöker sko sig på våra välfärdssystem. Regeringen har även gett Skatteverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av just lönegarantiärenden. Detta eftersom vi ser att lönegarantin är ett stöd som kriminella riktar in sig på. Vidare har regeringen nyligen beslutat om lagrådsremissen En ny lag om företagsrekonstruktion i vilken det föreslås att kraven på rekonstruktörer ska skärpas och att de ska ställas under tillsyn. Den nya lagen och lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, bedöms minska risken för brottsligt utnyttjande av lönegarantin.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att lönegarantiregleringen är en skyddslagstiftning och att ärendena ska handläggas skyndsamt för att arbetstagarna inte ska stå utan lön. Lönegaranti innebär att den som jobba på ett företag som går i konkurs ska kunna få hjälp med delar av sin lön under de första månaderna. Det är då viktigt att beslut kan fattas snabbt för att den enskilde ska kunna betala mat och hyra. Samtidigt vet vi att det finns kriminella som fuskar och drar nytta av att detta är just en skyddslagstiftning.

Riksrevisionen bedömer i sin rapport, som publicerades den 10 mars i år, att mellan 6 och 9 procent av utgifterna för lönegarantin i konkurser kan kopplas till misstänkt missbruk. Riksrevisionen anger att det finns flera svagheter i systemet som möjliggör missbruk. Framför allt att det är många aktörer som är involverade, vilket försvårar upptäckt av missbruk. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport. För att kunna motverka felaktiga utbetalningar och bekämpa brottslighet riktad mot välfärdssystemen behöver vi uppdatera vår kunskap om hur mycket pengar som försvinner ur välfärdssystemen, var de största problemen och riskerna finns och varför felaktiga utbetalningar sker. Nu ska vi se över de förslag som lämnas av Riksrevisionen i detalj. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Stockholm den 30 mars 2022

Eva Nordmark