Möjligheten för exkriminella att komma in på arbetsmarknaden

Svar på skriftlig fråga 2021/22:723 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2021/22:723 av Rasmus Ling (MP)
Möjligheten för exkriminella att komma in på arbetsmarknaden

Rasmus Ling har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser att vidta för att underlätta för exkriminella att komma in på arbetsmarknaden.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och den brottslighet som hotar samhällsgemenskapen. Om vi ska lyckas behöver alla människor som kan jobba också komma i arbete.

Utvecklingen med ett kraftigt ökande antal begärda registerutdrag väcker frågor om bl.a. den enskildes rätt till personlig integritet i arbetslivet. Unga människor som har gjort ett felsteg men sedan fått rätsida på tillvaron ska inte hindras från att etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig ett jobb. Även personer som har begått ett brott och avtjänat sitt straff ska kunna återanpassa sig i samhället och försörja sig genom att arbeta. Det är mot bakgrund av detta som regeringar av olika färg har utrett frågan. Det är dock i dagsläget oklart vilket parlamentariskt stöd det finns för lagstiftning som begränsar möjligheten till registerkontroller i arbetslivet och vid vilka situationer det ska eller inte ska finnas undantag.

Vissa begränsade delar av arbetsmarknaden omfattas av ett regelverk som ger arbetsgivare rätt att ta del av uppgifter ur belastningsregistret inför ett beslut om anställning. I vissa fall går denna reglering längre på så sätt att arbetsgivare är skyldiga att göra en sådan kontroll.

Utgångspunkten är att tillgången till belastningsregister ska vara författningsreglerad och endast tillåten efter en noggrann analys. Arbetsgivare som inte omfattas av den författningsreglerade registerkontrollen kan dock begära att en arbetssökande eller en arbetstagare själv hämtar in ett utdrag ur belastningsregistret i syfte att visa det för arbetsgivaren inför eller under en anställning. Det kan skapa problem för arbetstagare med ett kriminellt förflutet som har valt att skapa ett nytt liv och skaffat ett jobb på arbetsmarknaden. Ett förstärkt skydd för integriteten i arbetslivet är som sagt en viktig fråga men måste samtidigt vägas mot andra intressen.

Frågan om registerkontroll i arbetslivet har utretts i SOU 2019:19, där det lämnas förslag på författningsstöd för att inhämta registerutdrag. Betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Den som har avtjänat sitt straff och vill bryta med sin kriminella livsstil ska kunna få stöd för att komma i arbete och få en egen försörjning. En fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården men även med landets kommuner är därför central för öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning och arbete samt ett liv utan brott. I regleringsbrevet för 2022 har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att tillsammans med Kriminalvården och i samverkan med landets kommuner eller andra aktörer, utveckla Krami eller motsvarande verksamhet. Verksamheten ska också nå fler av Kriminalvårdens klienter.

Stockholm den 19 januari 2022

Eva Nordmark