Myndigheternas könsbeskrivningar
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2807 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/2021:2807 av Markus Wiechel (SD)
Myndigheternas könsbeskrivningar
Markus Wiechel har frågat civilministern om hur myndigheter använder sig av könsbeskrivningar i sin verksamhet. Frågan har överlämnats till mig.
Institutet för språk och folkminnen ansvarar för att utfärda rekommendationer för svenska myndigheters språkhantering. Språkrådet inom myndigheten ger bl.a. ut publikationen Myndigheternas skrivregler, i vilken framgår att myndigheterna ska uttrycka sig enkelt och tydligt, och genom ett språk som är tillgängligt för alla. I rekommendationerna framgår bl.a. att myndigheternas språk ska rikta sig till alla i svenska samhället. Det är myndigheten som självständigt tar fram riktlinjer om myndigheters språkhantering. Jag avser inte att vidta ytterligare åtgärder i denna fråga.
Stockholm den 19 maj 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:2807 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-05-11)
Fråga 2020/21:2807 Myndigheternas könsbeskrivningar
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Lena Micko (S)
Sverige är på många sätt ett tämligen unikt land. Ständigt ser vi förekomsten av problematisering av ord, beteenden eller företeelser. Närapå allting kan problematiseras, inklusive självklarheter, och på många sätt uppmuntras också detta.
Könspronomen har ifrågasatts, då en ytterst marginell del av populationen påstår sig känna sig kränkt när dessa används. Detta har föranlett krav som ställts på att inte använda dessa utan i stället använda ord som de menar är könsneutrala. Vidare har vi sett hur 1177 Vårdguiden under fliken ”Språkliga riktlinjer” uttryckligen skriver att ordet kvinna ska undvikas, och man menar att i de fall begreppet normalt används ska det tas bort eller skrivas om i de fall det är möjligt. När så inte är möjligt ska ordet användas men med en hänvisning till en förklaring över vad som menas med ordet kvinna.
Att inte använda sig av begreppet kvinna inom förlossnings- och mödravården eller begreppet man i samband med hantering av prostataproblem är närmast löjeväckande. Sorgligt nog finns dock exempel på denna närmast bisarra företeelse. Exempelvis kan vi i skrivande stund läsa om beskrivningen av vad en graviditetspenning är för något på Försäkringskassans hemsida: ”Graviditetspenning kan betalas ut till en gravid person om hen har ett fysiskt ansträngande arbete eller om det finns risker i arbetsmiljön som gör att hen inte kan arbeta när hen är gravid.”
I grund och botten är det inte fel att ifrågasätta språkbruk eller den omgivning vi lever i, men det finns gränser för vad vi kan förvänta oss från myndigheterna. Som i fallet med användandet av orden man och kvinna samt han och hon, torde det finnas betydligt viktigare saker för myndigheterna att hantera.
Mot bakgrund av
diskussionen rörande användandet av könspronomen, begrepp som han och hon eller
man och kvinna, önskas statsrådet Lena Micko svara på följande fråga:
Avser statsrådet att
verka för en förändring av hur myndigheterna använder sig av språket i sin
verksamhet eller menar statsrådet att exempel som det vi sett rörande
Vårdguidens riktlinjer att undvika begreppet kvinna är tillfredsställande?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.