Myndighetsanställdas arbetssituation

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3581 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

A2021/01675/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3581 av Björn Söder (SD) Myndighetsanställdas arbetssituation

Björn Söder har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att trygga myndighetsanställdas arbetssituation inom statliga myndigheter.

Alla som jobbar i Sverige ska kunna gå till jobbet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för hot och våld. Hot och våld, eller risken att bli utsatt för hot och våld, är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och utgör också i många fall ett mycket allvarligt hot mot grundläggande samhällsfunktioner.

Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Regeringen har gjort betydande resursökningar till Arbetsmiljöverket under de senaste åren. Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016–2020 har i flera avseenden stärkt genomförandet av arbetsmiljöpolitiken. Regeringen lade i februari fram en ny arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 där ett av delmålen är ett tryggt arbetsliv, ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöregelverket ställer krav på riskförebyggande åtgärder och att allvarliga tillbud, som när en arbetstagare utsätts för hot eller våld, ska anmälas och utredas. Den arbetstagare som drabbats ska också snabbt få hjälp och stöd. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren vad gäller förebyggande åtgärder, omhändertagande av drabbade, säkerhetsrutiner, handlingsplaner, samverkan med skyddsombud och utbildning.

En konvention och tillhörande rekommendationen om avskaffande av våld och trakasserier har antagits av den internationella arbetsorganisationen, ILO. Syftet med konventionen är att motverka våld och trakasserier samt könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier i arbetslivet. En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå hur den ska genomföras i svensk rätt.

Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 17 januari 2022. Därutöver har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott så som grovt olaga hot skärpts. Skyddet för den personliga integriteten har också stärkts och moderniserats, genom bland annat att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.

Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Men för att skydda anställda från hot, våld och trakasserier kan vissa uppgifter om offentligt anställdas personliga förhållanden skyddas. Utgångspunkten är till exempel sekretess för anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer. Hos vissa myndigheter, där personalen särskilt kan riskera att utsättas för hot eller våld, kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.

Sammanfattningsvis har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet och stärkt skyddet för offentliganställda. Jag följer utvecklingen på området noggrant och utesluter inte behovet av ytterligare åtgärder.

Stockholm den 8 september 2021

Eva Nordmark