Ökad skolfrånvaro
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1894 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1894 av Roger Haddad (L)
Ökad skolfrånvaro
Roger Haddad har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder som förebygger hemmasittande, exempelvis insamling av frånvarostatistik i skolan.
Av skollagen (2010:800) framgår att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. En elev ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Regelverket för hur skolan ska hantera elevfrånvaro är tydligt efter att bl.a. rektorns roll lyftes fram 2018. Om en elev i de obligatoriska skolformerna har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen (7 kap. 19 a §).
Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan. Uppdraget redovisades december 2021 i rapporten Utredning om ett nationellt frånvaroregister (U2021/04976). Av rapporten framgår att Skolverket bl.a. bedömer att det för närvarande saknas rättsligt stöd i skolförfattningarna för att ställa krav på huvudmännen att lämna uppgifter om frånvaro till Skolverket. Enligt myndigheten behöver begreppen giltig respektive ogiltig frånvaro definieras och det finns skäl att överväga om dessa definitioner bör införas genom en ändring i skollagen. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka skolornas stöd- och elevhälsoarbete, bl.a. satsningar på att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger samt kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande. I juni 2022 sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan i propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162). Ändringarna innebär förtydliganden av elevhälsans uppdrag och krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Bestämmelserna träder i kraft i juli 2023.
I maj 2022 gav regeringen Skolverket i uppdrag att med utgångspunkt i propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156) lämna förslag till föreskrifter om tilläggsbelopp för särskilt stöd (U2022/01980). Skolverket ska bl.a. särskilt beakta vad som anförs om långvarig skolfrånvaro i propositionen Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158 s. 94). Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2023.
Vidare beslutade regeringen i juni 2022 kommittédirektiven Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet (dir. 2022:73). En särskild utredare ska analysera och föreslå hur denna kunskap kan öka, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten säkerställs. Utredaren ska bl.a. föreslå vilka typer av uppgifter som bör samlas in för uppföljning och hur insamlandet av sådana uppgifter ska organiseras och genomföras. Syftet är att bättre kunna följa upp situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning. Det skulle i sin tur kunna förbättra förutsättningarna för att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att barn och elever får den utbildning de har rätt till. Av direktiven framgår att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgör en riskfaktor för frånvaro i skolan.
Ingen elev ska lämnas efter i skolan och regeringens ambition är att fortsätta arbeta för alla elevers möjlighet till en likvärdig utbildning.
Stockholm den 7 september 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Skriftlig fråga 2021/22:1894 av Roger Haddad (L) (Besvarad 2022-08-27)
Fråga 2021/22:1894 Ökad skolfrånvaro
av Roger Haddad (L)
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Liberalerna har under hela den här mandatperioden återkommande uppmärksammat frågan om problematisk långvarig frånvaro (hemmasittare) men även om den generella vikten av bättre kartläggning och sammanställning av när- och frånvaron i skolan, oavsett om det är giltig eller ogiltig frånvaro.
En sådan uppföljning är särskilt nödvändig efter två år med pandemin där vi ser hur undervisningen drabbades negativt. Elever med långvarig frånvaro riskerar att bli hemmasittare och komma efter i undervisningen om huvudmannen inte följer upp deras situation. En vanlig förklaring är bristande stöd och avsaknad av rätt insats, till exempel speciallärare eller en plats i särskild undervisningsgrupp. Liberalerna har presenterat flera förslag för att förbättra båda dessa möjligheter.
Vi fick också hösten 2020 igenom ett tillkännagivande från Liberalerna i utbildningsutskottet att regeringen ska initiera ett arbete med att ta fram en modell för hur staten nationellt kan samla in frånvarostatistik, och sedermera fick Skolverket ett uppdrag. Sedan dess har vi inte sett något konkret från regeringen samtidigt som det kommer nya enkäter, senast från Autism- och Aspergerförbundet, som bekräftar problembilden med ökad frånvaro och ökad risk för hemmasittare.
Hösten 2018 fanns det enligt ett inslag i Kalla fakta minst 5 000 elever som blivit hemmasittare, och det är inget annat än ett misslyckande för samhället. Men vi vet också att det finns ett stort mörkertal – problemen är mycket mer omfattande men svåra att få grepp om, just för att det saknas nationell statistik.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Avser regeringen att vidta åtgärder som förebygger hemmasittande, exempelvis insamling av frånvarostatistik i skolan?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.