Ökade klyftor i världen
Svar på skriftlig fråga 2023/24:663 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:663 Ökade klyftor i världen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2023/24:663 av Tomas Eneroth (S) Ökade klyftor i världen
Tomas Eneroth har frågat mig om regeringen avser att ta några initiativ för att motverka ökande klyftor i världen.
Vi står inför flera globala utmaningar som på många sätt bidrar till fattigdom och växande ojämlikhet. Det handlar både om politisk ojämlikhet, när människor förvägras sina grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, liksom ekonomisk ojämlikhet. Ett viktigt skäl till den ekonomiska ojämlikheten vi ser i världen är avsaknad av ekonomiska möjligheter som en följd av avsaknad av väl fungerande demokratiska samt inkluderande politiska och ekonomiska institutioner.
Med den nyligen beslutade reformagendan för utvecklingssamarbetet – Bistånd för en ny era: frihet, egenmakt och hållbar tillväxt – lägger regeringen grunden för ett effektivt arbete för att minska ojämlikheten och fattigdomen. Utvecklingssamarbetet har en viktig uppgift att i nära samspel med privata aktörer skapa förutsättningar i partnerlandet för arbete, handel och investeringar samt stärka lokalt näringsliv så att människor och länder långsiktigt kan resa sig ur fattigdom. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i våra partnerländer är en betydande del i regeringens arbete mot fattigdom i världen. Genom utbildning, marknadsutveckling och entreprenörskap läggs grunden för nya arbetstillfällen, hållbar tillväxt och minskad ojämlikhet. Något som också är efterfrågat av många mottagarländer av svenskt bistånd.
Genom regeringens omläggning av biståndspolitiken prioriterar vi också upp arbetet för att stötta demokrati, rättsstat och antikorruption. I sin tur en förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska fri- och rättigheter, och utkräva ansvar av politiker om upprätthållandet av rättsstatens principer På så sätt utgör också vår starka svenska tradition av demokratifrämjande en viktig resurs också för att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten.
Avslutningsvis noterar jag att också Socialdemokraterna i sitt förslag till biståndsbudget i år frångår enprocentsmålet. Regeringen kommer fortsätta arbeta för att svenskt bistånd används med större fokus på kvalitet och effektivitet.
Stockholm den 6 mars 2024
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2023/24:663 av Tomas Eneroth (S) (Besvarad 2024-02-27)
Fråga 2023/24:663 Ökade klyftor i världen
av Tomas Eneroth (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Världens fem rikaste män har fördubblat sin förmögenhet sedan 2020 – samtidigt har 5 miljarder människor blivit fattigare. Det visar Oxfams senaste rapport om den ekonomiska utvecklingen i världen. Pandemin, inflationen, lågkonjunkturen och inte minst växande antal konflikter i världen har lett till kraftigt ökande klyftor.
Detta sker i ett läge där ojämlikheterna redan ökat i världen under en längre tid, inte minst som en följd av förändrade skattesystem och ökad skatteflykt. Beräkningar visar att cirka 1 miljard dollar försvann i skatteparadis under 2022 – pengar som kunde ha använts till gemensamma investeringar i sjukvård, infrastruktur, forskning eller utbildning. Utvecklingen har lett till en kraftig koncentration av ekonomisk makt; 1 procent av världens rikaste äger numera 43 procent av alla globala finansiella tillgångar. Och inom företagssektorn ser vi en ökad marknadskoncentration. Många av världens marknader domineras numera av endast ett fåtal stora multinationella bolag som i det närmaste har monopolställning.
Den ökande ojämlikheten i världen bidrar också till allt sämre förutsättningar att lösa de riktigt stora utmaningarna: klimatförändringarna och demokratins tillbakagång i många länder. De senaste årens hårda förhandlingar i samband med COP om internationella resurser för klimatarbete visar tydligt på detta.
Sverige har länge uppmärksammat dessa ökande klyftor i internationella sammanhang, inte minst genom att kräva åtgärder mot skatteflykt och internationella skatteparadis men också genom initiativ som Global Deal och aktivt arbete med ILO:s konventioner. Men ärligt talat kan också Sverige göra mer. De internationella stödpaket som utformas inom exempelvis Världsbanken och IMF utformas numera i ökad utsträckning för att understödja klimatarbetet men skulle på samma sätt också kunna bidra till att minska fattigdom och ökade klyftor. Och ambitiösa internationella mål för att minska fattigdom och ökade klyftor skulle kunna omsättas i gemensamma handlingsplaner där länder förbinder sig att ta gemensamt ansvar för välståndsutveckling i stället för att konkurrera med sänkta bolagsskatter, försämrade arbetsrättsregler och social dumpning.
Oxfams rapport visar tydligt på behovet av att frågorna om de ökande klyftorna i världen åter sätts på den internationella dagordningen. Sveriges regering har inlett mandatperioden med att sänka biståndet, avsluta biståndsprojekt i flera länder, minska kärnstödet till FN och dess organ och motarbeta klimatfinansieringsinsatser inom ramen för COP, och man har knappast satt frågor om ökade klyftor på vare sig den svenska eller den internationella dagordningen.
Min fråga till statsrådet Johan Forssell blir därför:
Avser statsrådet och regeringen att ta några initiativ över huvud taget för att motverka ökande klyftor i världen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.