Personlig assistans
Svar på skriftlig fråga 2017/18:479 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2017/
07291
/FST
Socialdepartementet
Barn-
äldre- och jämställdhetsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:479 av Lars Beckman (M)
Personlig assistans
Lars Beckman har frågat mig vilka slutsatser jag drar av Socialstyrelsens rapport om insatser för personlig assistans.
Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenserna av de domar från Högsta förvaltningsdomstolen som rör det s.k. femte grundläggande behovet inom assistansen. Myndigheten redovisade sitt svar i en rapport som publicerades den 12 december. Den analyseras och bereds nu i regeringskansliet.
Rapporten visar att de personer som har fått sin assistansersättning indragen i de allra flesta fall har fått LSS-insatser av kommunen istället. En klar majoritet har fått insatsen personlig assistans. Bland barnen är det 74 procent som har fått personlig assistans från kommunen efter att Försäkringskassan har dragit in assistansersättningen.
För mig är det viktigt att den som har stora behov av stöd från samhället inte står utan stöd och enligt rapporten får 95 procent av dem som inte har rätt till assistans från Försäkringskassan, istället stöd på annat sätt, genom LSS eller Socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen konstaterar också i sin rapport att kommunernas åtaganden har blivit mer omfattande i takt med att Försäkringskassans tillämpning har anpassats till rättsläget. Regeringen har även tidigare fått signaler om att kommunerna har svårt att mäkta med det ökade antalet LSS-berättigade som inte längre har rätt till ersättning från Försäkringskassan. Därför beslutade regeringen redan den 14 november om ett tillfälligt stopp av tvåårsomprövningarna inom assistansersättningen. Vi vill skapa bättre förutsättningar för kommunerna att kunna möta medborgarnas behov av och rätt till kommunala insatser. Vi har också aviserat att enskilda som inte beviljas assistansersättning från Försäkringskassan, ska få en mer heltäckande övergång till annat stöd när rätten till sådant stöd finns. Det åstadkommer vi genom ett lagförslag som innebär att kommunen får en skyldighet gentemot enskilda som har fått beslut från Försäkringskassan om avslag eller indragning av assistansersättning, att informera om vilka möjligheter till stöd som finns enligt LSS. Ingen ska falla mellan stolarna.
Samtidigt som regeringen nu vidtar kraftfulla åtgärder för att säkerställa att situationen för enskilda och kommuner blir mer stabil, arbetar LSS-utredningen långsiktigt med frågan. LSS och assistansersättningen behöver utvecklas för att de ska bli hållbara och ändamålsenliga lagstiftningar som lever upp till reformens intentioner.
Stockholm den 20 december 2017
Åsa Regnér
Skriftlig fråga 2017/18:479 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2017-12-14)
Fråga 2017/18:479 Personlig assistans
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Möjligheten att få personlig assistans har begränsats efter två vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen; det visar en analys som Socialstyrelsen har gjort. Domarna har fått direkta konsekvenser för såväl kommuner som enskilda och närstående. Barn är överrepresenterade i den grupp som har påverkats av domarna. Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenserna av två domar från Högsta förvaltningsdomstolen, där huvudfrågan har rört det så kallade femte grundläggande behovet. Behovet innebär ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Analysen visar att möjligheten att få personlig assistans för det femte grundläggande behovet har begränsats för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov
Analysen visar också att de flesta av de som får sin assistansersättning indragen eller får avslag på ansökan på grund av tillämpningen av domarna ansöker om och beviljas kommunala insatser. Två tredjedelar får personlig assistans enligt LSS från kommunen. Tillämpningen av domarna har därför lett till ökade kostnader för kommunerna.
Domarna om det femte grundläggande behovet har fått konsekvenser för barn med funktionsnedsättning, särskilt för dem med stora behov av stöd med egenvård. Barn är överrepresenterade i den grupp som har påverkats av domarna. Socialstyrelsens enkät visar att cirka 40 procent av de som berörs av domarna är barn. I befolkningen i stort utgör barn 20 procent. Analysen visar att det är svårt för kommunerna att hitta insatser för barn som kan tillgodose de behov som tidigare tillgodosågs genom personlig assistans. Nästan hälften av barnen får avlösarservice i stället. Det är en insats som ger barnet sämre möjlighet till självständighet och delaktighet än vid personlig assistans. 20 procent av de barn som inte får assistans blir utan kommunala insatser. Domarna har till viss del även inneburit ökad vistelse på korttidsboende för barn med funktionsnedsättning.
Socialstyrelsens analys visar också att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad.
Socialstyrelsen bedömer att konsekvenserna av domarna om det femte grundläggande behovet blir olika beroende på var i landet den enskilde bor. Vilka insatser kommunerna beviljar de personer som nekas eller får indragen personlig assistans skiljer sig åt, vilket riskerar att leda till att personer med funktionsnedsättning inte får stöd och hjälp på lika villkor.
Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka slutsatser drar statsrådet av Socialstyrelsens rapport om insatser för personlig assistans?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.