Poliser som vill lämna sitt yrke

Svar på skriftlig fråga 2021/22:337 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/03804 Ju2021/ 03819 Justitiedepartementet I nrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:334 av Magdalena Schröder (M) Polisyrkets attraktivitet och fråga 2021/22:337 av Björn Söder (SD) Poliser som vill lämna sitt yrke

Magdalena Schröder har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stärka polisyrkets attraktivitet. Björn Söder har frågat mig vilka slutsatser jag drar av Polisförbundets undersökning och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av läget inom Polismyndigheten.

Att det polisiära arbetet stärks, att poliser har goda arbetsvillkor och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen.

Min bild är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare. Söktrycket till polisutbildningen är högt, antalet poliser ökar, allt färre slutar och många av de poliser som slutat har återanställts. Den bilden styrks av att personalomsättningen bland poliser är långt under genomsnittet för andra statliga myndigheter. Vid utgången av juni hade antalet anställda ökat med 7 000 jämfört med 2016, vilket visar att Polismyndigheten är på god väg mot målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Det finns i år fler poliser än någonsin tidigare i Sverige och från och med i år börjar den stora ökningen av nyexaminerade poliser.

Jag ägnar mycket tid åt att besöka polisen i landet och jag vet att arbetsläget är ansträngt på flera håll och att poliser får utstå mer hot och trakasserier. Jag vet också att Polismyndigheten arbetar intensivt med att förbättra medarbetarskyddet. I januari 2020 stärktes det straffrättsliga skyddet för bland annat polisverksamhet genom införande av brottet sabotage mot blåljusverksamhet. De allvarligaste fallen av brottet kan ge upp till livstids fängelse, vilket är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att verksamheten inte får angripas. Regeringen har även tillsatt en utredning som bland annat tar ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och analyserar behovet av straffskärpningar för brottet våld mot tjänsteman. I uppdraget ingår alltså att undersöka om ytterligare straffrättsliga åtgärder bör vidtas för yrkesgrupper som är särskilt utsatta – såsom poliser.

Samtidigt har villkoren förbättrats då polisernas genomsnittliga grundlön ökat med 6 000 kronor i månaden sedan 2015. Även ingångslönen har höjts sedan 2014. Ett annat exempel är att ersättningen för arbete på kvällar och helger har ökat. I de senaste lönerevisionerna har parterna enats om att prioritera poliser i yttre tjänst och särskilt de poliser som arbetar i utsatta områden. Polismyndigheten har noterat att det gett avsedd effekt då personalomsättningen bland poliser i yttre tjänst har minskat.

Lönebildningen är en fråga för arbetsmarknadens parter. Om Polismyndigheten ser behov av att göra särskilda lönesatsningar måste det ske inom ramen för de normala rutinerna för lönesättning i staten.

Regeringen och Polismyndigheten har vidtagit flera åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för de polisanställda och för att nå målet med polistillväxten. Jag och regeringen följer detta arbete mycket noga.

Stockholm den 10 november 2021

Mikael Damberg