Politiskt motiverad massrättegång i Turkiet
Svar på skriftlig fråga 2023/24:965 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:965 Politiskt motiverad massrättegång i Turkiet
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:965 av Håkan Svenneling (V)
Politiskt motiverad massrättegång i Turkiet
Håkan Svenneling har frågat mig vilka åtgärder jag anser att Sverige ska vidta, bilateralt och multilateralt, för att stärka rättssäkerheten och stödja den politiska oppositionen i Turkiet.
Regeringen ser allvarligt på bristerna i Turkiets rättssäkerhet, och de nyliga domarna mot bland andra Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ stärker oron för att utvecklingen går åt fel håll. Svenska representanter vid Europarådet tar regelbundet upp de aktuella fallen, där vi uppmanar Turkiet att följa domarna i den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Regeringen är av den bestämda uppfattningen att demokrati, rättsstatens principer och grundläggande rättigheter fortsatt måste stå i centrum för kandidatländers EU-närmande. Sverige har sedan många år ett bilateralt reformstöd till Turkiet som inriktas på just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Turkiet är en viktig strategisk partner för EU och inom Nato och våra myndigheter i landet har löpande kontakt med både regering och opposition som en del av deras breda uppdrag.
Stockholm den 12 juni 2024
Tobias Billström
Skriftlig fråga 2023/24:965 av Håkan Svenneling (V) (Besvarad 2024-06-07)
Fråga 2023/24:965 Politiskt motiverad massrättegång i Turkiet
av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Den 16 maj meddelades domen mot 24 politiker från det turkiska oppositionspartiet HDP, däribland de tidigare partiledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. De åtalade dömdes i en massrättegång till fängelse i mellan 9 och 42 år. Den juridiska processen är rakt igenom politiskt motiverad. De turkiska myndigheterna använder sig av det straffrättsliga systemet för att straffa demokratiskt valda politiker som motsätter sig det auktoritära samhälle president Erdoğan vill bygga.
Under Erdoğans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i helt fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av de demokratiska fri- och rättigheterna ökat ytterligare. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande. Särskilt attackerna på HDP har varit omfattande, liksom trakasserierna och fängslandet av partiets politiska företrädare. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har återkommande kritiserat den bristande rättssäkerheten och har bland annat krävt att Demirtaş ska släppas.
EU vågar inte agera mot Turkiet av rädsla för att Erdoğan skulle säga upp det avtal som hindrar flyktingar från att ta sig från Turkiet till Europa. När förhandlingarna om EU-medlemskap i praktiken ligger nere på grund av allt sämre relationer finns ett behov av att EU stakar ut en tydlig politik gentemot Turkiet.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Vilka åtgärder anser ministern att Sverige ska vidta, bilateralt och multilateralt, för att stärka rättssäkerheten och stödja den politiska oppositionen i Turkiet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.