Punktskatter på nikotininnehållande konsumentprodukter efter år 2023
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1477 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1477 av Linda Lindberg (SD)
Punktskatter på nikotininnehållande konsumentprodukter efter år 2023
Linda Lindberg har frågat mig om det är min avsikt att vid ett eventuellt förnyat mandat i regeringsställning, efter det att kartläggningen om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar är klar juni 2023, föreslå ett införande av differentierade punktskatter på nikotin- och tobaksprodukter som utgår från vetenskapligt fastlagda hälsorisker för brukarna och deras omgivning.
Tobaks- och nikotinskatterna är redan i dag uppbyggda så att produkter generellt beskattas utifrån farlighet. Produkter som bedöms vara hälsofarliga beskattas och produkter som bedöms vara mer hälsofarliga har en högre skatt. Det medför exempelvis att cigaretter och röktobak beskattas betydligt högre än snus. Detta har motiverats med att cigaretter generellt sett anses vara mer skadliga än snus, även om snusning också ökar risken för ohälsa och sjukdom.
Med det sagt följer jag det uppdrag som regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Vilka slutsatser som kommer att gå att dra från den sammanställningen är dock för tidigt att säga.
Stockholm den 27 april 2022
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2021/22:1477 av Linda Lindberg (SD) (Besvarad 2022-04-20)
Fråga 2021/22:1477 Punktskatter på nikotininnehållande konsumentprodukter efter år 2023
av Linda Lindberg (SD)
till Finansminister Mikael Damberg (S)
Efter det att riksdagen sagt nej till folkhälsostrategin för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i juni 2021 återkom regeringen med ett nytt förslag. I detta ingår bland annat uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen att de ska sammanställa kunskapen om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar.
Senast den 30 juni 2023 ska kartläggningen vara genomförd, och givet det omfattande underlag av vetenskapliga studier om tobaksprodukter som redan finns publicerat vore det nog rimligt att även myndigheternas kartläggning finner att det är skillnad i hälsorisker mellan röktobak och muntobak. Det faktum att EU:s direktiv från 2001 tog bort cancervarningen på svenskt snus borde ha väckt Socialdepartementets nyfikenhet i ämnet.
Svenska staten har sedan decennier menat att det är skillnad på nikotin och nikotin, främst genom att nikotinläkemedel är helt befriade från punktskatt. Denna vetenskapligt underbyggda pragmatism kallas för skademinimering och bör genomsyra såväl tobaks- som skattepolitiken.
Om punktskatter syftar till att styra konsumtion bort från det mest skadliga och mot mindre skadligt kommer sannolikt utredningen från myndigheterna att bli en vägledning för vilka faktiska medicinska risker som följer av bruket av olika varianter av nikotinprodukter. Med denna kunskap ges det möjlighet att reformera punktskattepolitiken för tobaks- och nikotinprodukter till att avspegla den faktiska hälsorisken och även öppna upp för en möjlig differentiering.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till finansminister Mikael Damberg:
Är det ministerns avsikt att vid ett eventuellt förnyat mandat i regeringsställning, efter det att kartläggningen är klar juni 2023, föreslå ett införande av differentierade punktskatter på nikotin- och tobaksprodukter som utgår från vetenskapligt fastlagda hälsorisker för brukarna och deras omgivning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.