Rätt till fritidstolkning för teckenspråkiga
Svar på skriftlig fråga 2023/24:903 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:903 Rätt till fritidstolkning för teckenspråkiga
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2023/24:903 av Camilla Hansén (MP)
Rätt till fritidstolkning för teckenspråkiga
Camilla Hansén har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att teckenspråkiga kan delta i samhällslivet fullt ut genom att försäkra sig om tillräcklig tillgång till tolkar.
Precis som Camilla Hansén framhåller är en väl fungerande tolktjänst viktig för att människor inte ska stängas ute från samhället. Men det är också, som Camilla Hansén pekar på, regionerna som bär ansvaret för att tillhandahålla s.k. vardagstolkning enligt 8 kap. 7 § i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den skyldigheten innebär att regioner ska organisera, finansiera och tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. De arbetsgivare som anställer tolkar har också ett stort ansvar för att säkerställa att utbildade tolkar vill stanna i yrket.
När det gäller tillgången till tolkar har Stockholms universitet ett särskilt uppdrag som avser kandidatutbildning i teckenspråk och tolkning. Förutom kandidatprogrammet erbjuder Stockholms universitet även fristående kurser inom området. Det finns också tolkutbildningar inom folkbildningen. Dessa innefattar utbildningar till kontakttolk, teckenspråks- och dövblindtolk samt skrivtolk och drivs av folkhögskolor och studieförbund. Tolkutbildningar inom folkbildningen innefattar både sammanhållna längre utbildningar och kortare kurser. Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att fördela statsbidrag till dessa utbildningar. Från och med 2019 finns också kontakttolkutbildningar inom yrkeshögskolan.
Regeringens ambition är att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna delta i samhällslivet, bland annat genom att förbättra tolktjänsten för personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet. Regeringen har därför beslutat att fr.o.m. 2025 tillföra regionerna 41 miljoner kronor för att samordna tolktjänsten för personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet.
2020 års tolktjänstutredning lämnade sitt betänkande Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet i mars 2022 (SOU 2022:11). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Stockholm den 22 maj 2024
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2023/24:903 av Camilla Hansén (MP) (Besvarad 2024-05-14)
Fråga 2023/24:903 Rätt till fritidstolkning för teckenspråkiga
av Camilla Hansén (MP)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
I dag den 14 maj är det svenska teckenspråkets dag. Dagen uppmärksammar riksdagens beslut att erkänna dövas rätt till teckenspråk som modersmål. I målen för svensk språkpolitik framgår bland annat att alla har rätt till ett språk, att utveckla och tillägna sig svenska språket samt att utveckla och bruka det egna modersmålet. Teckenspråk fungerar som modersmål för döva, och det är alltså en rättighet att använda teckenspråk som sitt modersmål.
Språklagen innehåller bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket, och det innebär att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.
Sveriges regioner befinner sig, som vi vet, i en ekonomisk kris som innebär besparingar och varsel av personal. Det innebär att de som är i behov av tolk för att fullt ut kunna delta i samhället på lika villkor kraftigt begränsas i sitt liv. I Örebro län har medierna rapporterat om flera fall där vuxnas vardagstolkning, som är lägst prioriterad, ställs in. Det spelar ingen roll om du har bokat i god tid och redan fått din bokning bekräftad. Detta innebär att om du är över 18 år kan du inte räkna med att kunna delta i föreningsliv, gå en kurs, träffa kompisar som inte kan teckenspråk eller gå på en guidad konstutställning. Det förekommer att din bokning blir inställd eller att du får stå på väntelista och kan få tillbaka tolktiden med kort varsel. Kort sagt innebär det en begränsning av vuxna teckenspråkigas sociala liv – man blir den lite mer “besvärliga” kompisen, föreningsmedlemmen eller kursdeltagaren. Kanske inte i omgivningens ögon, men i bilden av sig själv. Det innebär en påfrestning, och det är en minoritetsstress. Det innebär en konstant höjd stressnivå beroende på att man som minoritet vet att man när som helst riskerar diskriminering; det är en stressnivå som läggs ovanpå den känsla av stress som alla kan råka ut för då och då.
Det är rimligt att tolkcentralerna har en prioriteringsordning om man inte kan leverera bokad tolkning på grund av någon oförutsedd händelse, till exempel plötslig sjukdom. Det är också rimligt att vårdbesök, begravning eller ungas fritidsaktiviteter prioriteras. Men det döva nu beskriver är att de systematiskt nekas tolk till fritidsaktiviteter, med hänvisning till regionens ekonomiska förutsättningar, vilket innebär att man inte kan vara delaktig i samhället på lika villkor.
Från regeringens sida kan man så klart säga att det är regionens ansvar att prioritera sin ekonomi så att resurserna räcker för teckenspråkstolkning till dem som behöver det. Men en regering kan också ta ansvar för att säkerställa att minoriteters rättigheter är säkerställda i hela landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att teckenspråkiga kan delta i samhällslivet fullt ut genom att försäkra sig om tillräcklig tillgång till tolkar?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.