Relationen mellan Baltikum och Norden
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1545 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1545 av Lars Püss (M)
Relationen mellan Baltikum och Norden
Lars Püss har frågat utrikesministern om ministern har för avsikt att verka för att låta Estland, Lettland och Litauen bli fullvärdiga medlemmar av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Frågan har överlämnats till mig.
Den svenska regeringen prioriterar ett nära samarbete mellan Baltikum och Norden och att de nordiska och baltiska länderna går före i Europa för att tillsammans utgöra ett av världens mest integrerade, hållbara och digitaliserade områden. I ljuset av den säkerhetspolitiska utvecklingen är det informella nordisk-baltiska samarbetet (NB8) fortsatt ett viktigt forum för att diskutera aktuella utmaningar och gemensamma intressen.
Förutom det goda samarbete som sker inom ramen för NB8 verkar Sverige för att Nordiska ministerrådets internationella arbete fortsatt ska ha sitt geografiska fokus i närområdet. Ett nära samarbete sker också genom Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn, Riga och Vilnius.
Sedan 2017 har de baltiska länderna, som ett led i uppföljningen av den nordisk-baltiska deklarationen, Digital North, även ett institutionellt samarbete med Nordiska ministerrådet som medlemmar av ad-hoc ministerrådet för digitalisering (MR-Digital). Det finns dock inte någon förfrågan från eller process kring att de baltiska länderna skulle bli fullvärdiga medlemmar av Nordiska ministerrådet.
Stockholm den 18 maj 2022
Anna Hallberg
Skriftlig fråga 2021/22:1545 av Lars Püss (M) (Besvarad 2022-05-06)
Fråga 2021/22:1545 Relationen mellan Baltikum och Norden
av Lars Püss (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Nordiska rådet tjänar som en mycket viktig plattform där de nordiska länderna kan mötas och utbyta erfarenheter och identifiera samarbeten för att bygga ett bättre Norden på en mängd olika områden. Vissa kritiker vill göra gällande att det enda Nordiska rådet har åstadkommit är den nordiska passunionen, och det var 70 år sedan. Men då missas vikten av den dialog som skapas över landsgränserna och det gemensamma arbete som genomförs för att riva ned hinder som försvårar den fria rörligheten i Norden.
I Nordens direkta närområde ligger tre länder som historiskt haft mycket starka band till Norden. De tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, har inte enbart en gemensam historia med Norden, de har också starka band i dag.
Med de starka krafter som nu släppts lösa där respekt för demokratiska värderingar, nationella gränser och mänskliga rättigheter helt satts ur spel är det helt avgörande att fria demokratier förenas på olika sätt. Det blir än mer relevant när det handlar om länder som har gemensamma ambitioner, som Norden och Baltikum .
Estland, Lettland och Litauen har alla uttryckt en tydlig vilja att få bli fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet. Redan i dag har Baltiska rådet insynsplatser i Nordiska rådet, men det är stor skillnad mellan att sitta på en insynsplats och att vara fullvärdiga medlemmar.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Har ministern för avsikt att verka för att låta Estland, Lettland och Litauen bli fullvärdiga medlemmar av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.