Reservvatten i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3443 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3443 av Johnny Skalin (SD)
Reservvatten i Sverige
Johnny Skalin har frågat näringsministern om han avser att agera i fråga om lagstiftningen som rör reservvatten samt för ökad samordning kring kommunernas reservvattenförsörjning, och i så fall hur. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Kommunerna har enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ett ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse och om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. För enskild vattenförsörjning ansvarar fastighetsägaren. På regional nivå har länsstyrelsen ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer lagen om allmänna vattentjänster. Den inkluderar dricksvattenförsörjning.
I Sverige utgår samhällets krisberedskap bland annat från den så kallade ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att kunna förebygga, motstå, hantera, återställa och lära från olyckor och kriser.
För att skydda viktiga råvattenresurser kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om att inrätta vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter.
Effekter av de pågående klimatförändringarna återspeglas i tillgång och kvalitet på vatten. Det ser vi tydligt i form av de extrema väderhändelser som vi upplevt i delar av landet under de senaste åren med både torka och översvämningar. Ett förändrat klimat innebär att det blir särskilt viktigt att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom förebyggande åtgärder.
Regeringen har de senaste åren därför tagit ett antal initiativ för att skydda och stärka vattenförsörjningen på lokal och regional nivå. Regeringen har tillfört länsstyrelserna 50 miljoner kronor under åren 2018–2021 och ytterligare 20 miljoner kronor till och med 2022, för arbete med förebyggande åtgärder för skydd av vatten. För perioden 2018–2020 har regeringen beslutat om tillfälligt förstärkta resurser (26 miljoner kronor per år) till Sveriges geologiska undersökning för att finansiera särskilda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskilt utsatta regioner. Vidare har regeringen beslutat om en ny förordning som möjliggör stöd till åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgång till dricksvatten. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att samordna myndigheternas arbete med dricksvatten. Regeringen har gett Livsmedelsverket 3 miljoner kronor för inrättande av ett samordningskansli. Regeringen har även gett Livsmedelsverket 3,7 miljoner kronor permanent från år 2019 för att stärka samhällets krisberedskap för dricksvattenförsörjning (nationell vattenkatastrofgrupp, VAKA) samt därutöver 3 miljoner kronor från år 2021 för att ytterligare stärka arbetet med krisberedskap kopplat till försvarspropositionen.
Regeringen följer noga frågan om vattenhushållning för en trygg och säker dricksvattenförsörjning.
Stockholm den 1 september 2021
Per Bolund
Skriftlig fråga 2020/21:3443 av Johnny Skalin (SD) (Besvarad 2021-08-13)
Fråga 2020/21:3443 Reservvatten i Sverige
av Johnny Skalin (SD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
I många kommuner tycks det finnas dålig tillgång på reservvatten, vilket kan vara förödande för vattenförsörjningen vid extremväder och katastrofer. Många kommuner har fullt fokus på att klara ordinarie vattenförsörjning. Tolkningen av vad reservvattentäkt innebär skiljer sig även åt i kommuner. Dricksvattenexperten Peter Dahlqvist, på Sveriges geologiska undersökning (SGU), lyfter att behoven av reservvattentäkter ökar, att olika kommuner definierar reservvattentäkt olika och att det inte finns någon bra definition av vad en reservvattentäkt är.
I Sverige drabbas vi på grund av klimatvariationer av extremväder som orsakar exempelvis skred och översvämningar. Detta kan hota tillgången på dricksvatten, och då är reservvattentäkter avgörande. Problematik om extremväder lyfts i FN:s klimatpanel IPCC:s klimatrapport som presenterades den 9 augusti. Rapporten pekar på det flera forskare redan tidigare lyft fram, att pågående klimatförändringar leder till extremväder som skyfall, översvämningar, jordskred och bränder, vilket antas öka.
Beredskapsplanering och åtgärder för reservvatten i Sverige behövs så att tillgång säkras för alla kommuner. En ökad samordning och nationellt stöd för att möjliggöra detta lyser med sin frånvaro. Även lagstiftningen kring reservvatten kan behöva ses över.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Avser ministern att agera, och i så fall hur, i fråga om lagstiftningen som rör reservvatten och för ökad samordning kring kommunernas reservvattensförsörjning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.