Säl och skarv i Östersjön
Svar på skriftlig fråga 2021/22:93 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:93 av Martina Johansson (C)
Säl och skarv i Östersjön
Martina Johansson har frågat mig om jag kommer att aktivt arbeta för en säl- och skarvförvaltning som gynnar tillväxten av fisk i Östersjön och kraftigt minskar antalet sälar och skarvar.
Det finns i dag livskraftiga populationer av gråsäl och vikare i Östersjön samt knubbsälar i Västerhavet. Gråsälspopulationen i Östersjön har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Gråsälen är vår största sälart och har ett relativt stort födobehov. Det kan tillsammans med andra påverkansfaktorer medföra negativa effekter på flera olika fiskbestånd. Jag är även medveten om att sälarna orsakar skada eftersom de kan ta fisk direkt ur fiskenäten och förstöra fiskeredskap.
Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en annan viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt av skarv eftersom den kan angripa fångst och skada redskap. Det finns också undersökningar som indikerar att skarvens predation kan påverka fiskbestånd.
Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltnings-politiken, däribland frågor som berör förvaltningen av säl- och skarvpopulationen.
Regeringen har infört möjlighet till licensjakt på gråsäl och för 2021 möjliggjort en hanteringsersättning för fällda sälar. Enligt Naturvårdsverkets beslut om licensjakt efter gråsäl är det tillåtet att fälla 2 000 gråsälar under perioden 20 april 2021–31 december 2021. Naturvårdsverket har även beslutat att tillåta skyddsjakt efter 900 knubbsälar och 420 vikare under 2021 och början av 2022. Den 23 juni 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. Redovisningen analyseras nu inom Regeringskansliet.
Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt efter skarv, vilket idag regelbundet sker vid flera länsstyrelser. Den 6 maj 2021 beslutade regeringen att även införa skyddsjakt på storskarv på enskilds initiativ. Detta innebär att en enskild, under vissa förutsättningar, får bedriva skyddsjakt på skarv utan föregående myndighetsbeslut.
Stockholm den 13 oktober 2021
Ibrahim Baylan
Skriftlig fråga 2021/22:93 av Martina Johansson (C) (Besvarad 2021-10-07)
Fråga 2021/22:93 Säl och skarv i Östersjön
av Martina Johansson (C)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Under en lång tid har det svenska kustnära fisket minskat, och under samma period ser vi hur mängden säl och skarv ökat samt att det funnits ett industriellt fiske långt in i delar av skärgården. Det industriella fisket bidrar till stor del till produktion av djurfoder medan det kustnära fisket bidrar till mer konsumtionsfisk. Det kustnära fisket kan bidra till den närproducerade maten. Det kustnära fisket bidrar även till levande skärgårdssamhällen.
Mängden fisk har minskat kraftigt, och i dag är det svårt att få större fångster av strömming i skärgården. Det saknas även åldersstammar i strömmingsbeståndet. Tidigare var strömmingen i lekperioden stor och fet även i innerskärgården, men i dag är den liten och mager. Ett skäl till det är att det har tagits upp en stor mängd fisk men även att säl och skarv har strömmingen som huvudfoder.
Industrifisket tillåts i dag så långt in som fyramilsgränsen, vilket leder till att det fångas en stor andel fisk och även att de större fiskarna fångas. Skarven skulle inte behöva ta en så stor andel av fisken i skärgården om Sverige var bättre på att tillåta jakt på densamma. Det är möjligt att använda sig av undantag i EU-lagstiftningen.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till näringsminister Ibrahim Baylan:
Kommer ministern att aktivt arbeta för en säl- och skarvförvaltning som gynnar tillväxten av fisk i Östersjön och kraftigt minskar antalet sälar och skarvar?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.