Samhällspåverkan till följd av våld i nära relationer
Svar på skriftlig fråga 2021/22:293 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:293 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Samhällspåverkan till följd av våld i nära relationer
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag avser att presentera statistik som också berör samhällspåverkan till följd av det våld som sker i nära relationer.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer orsakar framförallt stort lidande för dem som utsätts. Våldet förorsakar dock även samhället mycket höga kostnader. Sedan Socialstyrelsens omfattande genomlysning 2006 har ett antal studier kommit som bekräftar den bild som myndighetens kartläggning visar. Jag vill i sammanhanget nämna att Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) under 2014 uppskattade att kostnaderna för våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige kan uppgå till 2 miljarder euro per år.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer finns på alla samhällets arenor vilket kräver att flera verksamheters möjligheter att föra statistik behöver förbättras. Det är avgörande att kommunal och regional nivå får det stöd som behövs för att kunna göra en bedömning av kostnaderna för olika insatser. För att öka kunskapen om våldets kostnader har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag (2017/01221/JÄM) tagit fram en vägledning i syfte att underlätta för kommuner och regioner att på ett enhetligt sätt uppskatta kostnaden för insatser som föranletts av våld i nära relationer på lokal respektive regional nivå. I regleringsbrevet för 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka arbetet med kunskapsstöd för att socialtjänsten samt hälso- och sjukvården systematiskt ska kunna beräkna kostnader av våld i nära relationer på kommunal och regional nivå.
För att kunna göra adekvata analyser av hur stöd mest effektivt riktas till våldsutsatta krävs kunskap om hur utsattheten ser ut och vilka konsekvenser den för med sig i det lokala samhället. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) anges att socialnämnden fortlöpande bör kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld. För att ytterligare följa arbetet med bland annat tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gav regeringen tidigare i år Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att förstärka och utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (A2021/01714).
Vid sidan av att vara en tragedi för den enskilda för våldet också med sig dolda konsekvenser för t.ex. det sociala välfärdssystemet. Offer för våldsbrott drabbas många gånger av allvarlig ohälsa samt förlust av arbete och inkomst. De blir i stor utsträckning sjukskrivna och riskerar att dö i förtid. I syfte att öka samhällets förmåga att fånga upp dem som utsätts har regeringen uppdragit Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen att verka för en förbättrad upptäckt av våld (S2018/03696/JÄM, S2019/01517/JÄM).
Kunskapen om fungerande arbetssätt, om effekten av insatser samt om våldets utbredning och kostnader över tid behöver öka. Regeringen har på flera olika sätt stärkt förutsättningarna för en mer samlad statistik över de konsekvenser som våldet för med sig och följer utvecklingen av arbetet noga.
Stockholm den 3 november 2021
Märta Stenevi
Skriftlig fråga 2021/22:293 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) (Besvarad 2021-10-27)
Fråga 2021/22:293 Samhällspåverkan till följd av våld i nära relationer
av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Våld i nära relationer är ett växande samhällsproblem. Förutom enormt lidande för den som utsätts och dennes närstående är också påverkan på samhället relativt stor. Det finns alltså flera parametrar som vittnar om att samhället måste ta krafttag för att minska våldet i nära relationer.
Förutom den som personligen utsätts för våld i en nära relation finns det påverkan på omkringliggande faktorer, till exempel konsekvenser för övriga närstående, exempelvis barn. Behov av ny bostad, skydd och vårdinsatser för den enskilde och dennes barn kan behövas. Barnens skolgång och sociala nätverk kan i processen påverkas negativt.
Att beräkna samhällskostnader för könsrelaterat våld är förknippat med flera svårigheter och begränsningar. Det finns därmed få samhällsekonomiska analyser av kostnader för våld i nära relationer. Den mest genomgripande samhällsekonomiska analysen genomfördes av Socialstyrelsen 2006. Analysen uppskattade att samhällskostnaderna för våld mot kvinnor i nära relationer uppgår ungefärligen till mellan 2,7–3,3 miljarder kronor per år i 2006 års penningvärde. Där finns dock inte våld mot män i nära relationer inräknat.
Våld mot män i nära relationer behöver belysas likaväl som våld i samkönade relationer. Våld i nära relationer benämns ofta i samma andetag som mäns våld mot kvinnor. För att komma tillrätta med den allvarliga problematiken behöver dock samtliga delar belysas i ett helhetsgrepp där exempelvis statistik berör alla utsatta för våld i nära relationer.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Avser statsrådet att presentera statistik som också berör samhällspåverkan till följd av det våld som sker i nära relationer?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.